I verkligt mörka kapitel i många länders historia är det kollektiva anklagandet, uppviglingen mot hela folkgrupper, ett återkommande tema. I Tyskland, där det förra århundradets historia just på det sättet är särskilt skrämmande, är många människor och många ledande politiker därför mycket klara över hur brottslighet som den i nyårskaoset vid Kölns centralstation kan bli slagträ för extremister och kollektivhatare.
Justitieministern i Tyskland, socialdemokraten Heiko Maas, varnade i helgen för just detta. Han påpekade i Bild am Sonntag, att i tysk kriminalstatistik har flyktingar ungefär samma grad av brottslighet som tyskar i allmänhet.
Detta är en kärnfråga, i efterspelet till händelserna i Köln. I skydd av kaoset i en stor folkmassa begicks där hundratals fall av stölder, rån, misshandel och sexuella ofredanden och övergrepp. En agitation, som spritt sig till länder som Sverige gör brotten i Köln till slagträ mot flyktingar som dras över en kam. De skyldiga var i realiteten ett begränsat antal kriminella, troligen med bakgrund främst ett par länder som är marginella i fråga om flyktinginvandring.
I en annan mytbildning, som smugit sig till och med in i Dagens Nyheter, skulle nyhetsrapporteringen, även i Sverige, varit senfärdig eller räddhågsen. Vad som i själva verket hänt är att bilden av kaotiska, svårutredda händelser, bara stegvis klarnat, att mycket ännu är oklart, men kanske reds ut under omfattande polisarbete.
Felaktigheter, som utnyttjas av extrema riktningar, cirkulerar även i svenska medier, och via TT har ett par sådana också slunkit med i vår tidnings utrikestelegram i fredags. Att tusen män av utländskt ursprung rånade och ofredade är inte sant. Mindre grupper begick brotten i skydd av en kaotisk delvis berusad folkmassa som först sades vara 1 000 personer, men kan ha varit större.
På sina håll har brister i tyskkunskaper också orsakat fel i nyhetsförmedling. Man har inte förstått att två olika poliskårer, delstatspolisen samt federal järnvägspolis, delade ansvaret inom upploppsområdet i Köln. Det är järnvägspolisen som, enligt officiell redovisning från inrikesdepartementet, tagit fast 34 förövare, merparten från Marocko och Algeriet och merparten registrerade asylsökande. Alla dessa misstänks för misshandel, stölder och liknande, inte för sexualbrott.
Att det var en stor andel flyktingar, även några från Syrien, bland personer polisen kontrollerade under nyårsnatten, handlar om personer som inte misstänks för de sexuella ofredandena och rånen.
Delstatspolisen i Köln räknade enligt Express i Köln i fredags till ett sjuttiotal misstänkta och hade gripit ett fåtal. Av drygt 500 anmälningar (fram till i går) avser stora delar stölder och misshandel, omkring 200 sexualbrott, med eller utan sammanhang med stölder.
Polis och åklagare följer uppenbarligen spåret att grupper av kriminella från främst Marocko och Algeriet, som ägnar sig åt stölder i Europa, har stor del i nyårsnattens brottslighet. Detta är utan tvekan ett kriminalpolitiskt och socialt problem, men har obetydlig del i de större flyktingfrågorna.
Det som är så mycket säkrare är att de som är skyldiga till brott ska straffas, och att det är fel att i stället angripa och straffa människor som söker frihet och skydd och som inte har ett skvatt med brottslighet att göra.