De har blivit en del av vår gatubild. De syns utanför köpcentra, butiker och Systembolag, ofta sittande på marken med en pappersmugg intill sig. De tigger pengar. Vilka är de och varför tigger de?
De är utnyttjade av kriminella ligor, säger en viskningslek. SD i Eskilstuna tillhör viskarna. I en fullmäktigemotion tidigare i år krävde partiet att tiggarna skulle ansöka om tillstånd för insamling av pengar. Man skriver att "ligornas verksamhet smutsigt utnyttjar svenska folkets givmildhet" och att tiggeriet kan "av många uppfattas som ett negativt inslag i det offentliga rummet".
Partiet har inte presenterat något stöd för sina påståenden om ligor men tycker ändå att tiggarna bör jagas bort av en polis som tydligen har alldeles för lite i övrigt att göra. Motionen har givetvis avslagits.
Socialstyrelsen och regeringens särskilda utredare, som har undersökt frågan, har inte funnit stöd för påståendet att det rör sig om kriminella ligor. Tidningen läsare har i sin tur kunnat ta del av berättelser från några av de tiggare som finns i vårt område. Så gott om alla är från Rumänien, de allra flesta är romer som lever i stor fattigdom och utsätts för diskriminering. En resa till Sverige är en livlina för dem som kommer och för de familjemedlemmar som stannar hemma.
Vissa har rest till Sverige för att jobba en kort tid, men därefter inte hittat något annat arbete utan tvingats tjäna ihop pengar på det här sättet. Andra har kommit hit i hopp om jobb men blivit utlämnade till tiggeri. Ytterligare andra begav sig till Sverige specifikt för att tigga, i vetskap att det är det enda som står till buds.
En kvinna berättar i Strengnäs Tidning att de bor sju personer i ett rum i hemlandet. En annan kvinnas make dog i Rumänien på grund av en tandinfektion. Många fattiga romer saknar pengar för läkarvård vilket leder till att små åkommor förvärras, och kan bli livshotande.
En 20-årig kvinna som tigger i Flen berättar att hon ibland får erbjudanden om sex mot betalning. Det finns även sådana som spottar på och förolämpar tiggarna.
Men det är även gott om exempel på motsatsen, människor som kommer med mat, bjuder hem tiggarna på middag eller tillhandahåller sovplats ett par nätter. Frivilligorganisationer gör viktiga insatser. En sådan är att låta personerna utföra enklare arbeten som hantverk, vilket ger lite pengar och befriar från tiggeri.
Kommunernas inställning varierar. Katrineholm nöjer sig med den akuta nödhjälp som man är skyldig till enligt lagen. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) har gjort brist på empati med nödställda från andra länder till sitt varumärke. Några insatser tillsammans med frivilligorganisationer är inte aktuella i Katrineholm enligt honom.
– Det finns andra kommuner som hjälper, de får väl åka dit i så fall, säger Dahlström till tidningen.
Men vad händer om en tiggare fryser ihjäl i kommunen?
– Det är en hypotetisk fråga. Kommunen tar inte några nya åtaganden, är beskedet från kommunalrådet.
Tyvärr är det ingen hypotetisk fråga. Det inträffar att hemlösa fryser ihjäl i Sverige och många av tiggarna sover på platser där de inte har skydd mot kylan.
I Eskilstuna befinner sig ett 30-tal tiggare i den situationen. Eskilstuna kommuns attityd är en annan än i Katrineholm – man söker varma sovplatser men har ännu inte hittat några. I Strängnäs är problemet däremot tills vidare avhjälpt. Det tiotal tiggare som finns i kommunen sover nu i Pingstkyrkans lokaler och det finns ett bra stöd från Strängnäs kommun.
Men som synes behöver det göras mer i regionen. Sverige är ett av världens rikaste länder med väl utbyggd offentlig service. Att människor i ett sådant land inte ska behöva sova i kylan är det minsta man kan begära.