Elevströmmen till gymnasiets yrkesprogram minskar. Många skolor har tomma platser medan andra tvingas lägga ner programmen. Orsak? Gymnasiereformen och särskilt den avskaffade behörigheten för högskolestudier på yrkesprogrammen. Lösning? Att reformen rullas tillbaka, att alla gymnasieprogram ger högskolebehörighet.
Så ser en vanlig lägesbild och förklaringsmodell ut, den som gör sig bra i nyhetssnuttar och i politiska oneliners. Verkligheten är en annan.
För det första kan elever som går yrkesprogram fortfarande läsa in grundläggande högskolebehörighet. På sju av de tolv yrkesprogrammen kan det göras utan att man behöver läsa ett utökat program.
På de fem återstående programmen har eleven rätt att läsa in högskolebehörighet genom att studera extra. Dessutom finns en rätt för alla att komplettera på komvux med de ämnen som krävs för att läsa vidare.
För det andra finns det ur utbildningspolitisk synpunkt fullt godtagbara förklaringar till elevminskningen på yrkesprogrammen. Hälften av den har inte med gymnasiets utseende att göra överhuvudtaget, utan hänger samman med minskande elevkullar. Antalet ungdomar i gymnasieåldern har minskat under de senaste tre åren och beräknas fortsätta minska i tre-fyra år till. Denna trend är alltså en faktor som inverkar lika starkt på stängningen av vissa gymnasieprogram som elevernas preferenser.
Den andra halvan av minskningen på yrkesprogrammen beror på att elever väljer högskoleförberedande program. Ett sådant är det nya teknikprogrammet som har blivit populärt. Om man räknar andelen sökande motsvarar ökningen på teknikprogrammet minskningen på fyra reformerade industriprogram. Det betyder att intresset för de tekniska utbildningarna inte har minskat men väl att de mer studiemotiverade eleverna har funnit en ny väg ut i arbetslivet, vilket också överensstämmer med arbetsmarknadens behov av fler ingenjörer. Ett försök med ett nygammalt fyraårigt program för gymnasieingenjörer pågår också. Är den utvecklingen ett problem? Knappast.
Liknande samband kan finnas mellan det nya högskoleförberedande ekonomiprogrammet och det yrkesinriktade handels- och administrationsprogrammet, där det förra har lockat många elever medan det senare har minskat i popularitet.
För det tredje kan en del av minskningen i yrkesprogrammen förklaras med de högre behörighetskraven där. Andelen elever som går introduktionsprogrammet, tidigare IV-programmet, har också ökat. Inte heller den effekten kan kopplas till avteoretiseringen av gymnasiets yrkesutbildningar.
En bekymmersam trend sticker ut, och det är minskningen av intresset för gymnasiets vård- och omsorgsutbildningar. Men det är en trend som har funnits i 20 år, där den största elevminskningen inträffade på 1990-talet.
Till sist kan sägas att detta läsår är det andra efter gymnasiereformen och att nationell statistik över gymnasievalen endast finns för förra läsåret. Därmed är det för tidigt att dra några kategoriska slutsatser. Under tiden bör debatten hyfsas, fakta kollas och jakten på billiga poäng bromsas.