Motverka diktaturerna – inte dem som de driver att fly

Av alla de som fördrevs i Europa under andra vÀrldskriget kunde Röda korsets vita bussar hjÀlpa en liten del.

Av alla de som fördrevs i Europa under andra vÀrldskriget kunde Röda korsets vita bussar hjÀlpa en liten del.

Foto: Foto: TT

Ledare2021-07-29 20:55
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

En del Ă„rsdagar Ă€r viktigare att uppmĂ€rksamma Ă€n andra. Flyktingkonventionen som fyllde 70 Ă„r tidigare i veckan Ă€r en av dessa. 

Detta viktiga rĂ€ttsliga dokument gĂ€llde till en början enbart europĂ©er och hĂ€ndelser innan 1951. Skyddet konventionen gav kom dĂ€rmed att gĂ€lla mĂ„nga som flydde undan förtrycket i stater dominerade av Sovjetunionen till stater i VĂ€steuropa. SĂ„dant möttes inte sĂ€llan med sura miner frĂ„n kommunistimperiets eftersĂ€gare. Mot esterna som flytt till Sverige bedrevs en sĂ„dan flyktingfientlig agitation. 

Först 1967 kom regelverket att gÀlla Àven utanför Europa. I konventionen tydliggörs vem som Àr flykting och vilka rÀttigheter de ska ha. HuvudspÄret Àr att ge dem som förtrycks och förföljs skydd. Reglerna utestÀnger bland annat dem som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser.

Bakgrunden till flyktingkonventionen var andra vĂ€rldskrigets fasor och följder. Vid dess slut var det mĂ„nga som flytt undan kriget eller etnisk och politisk förföljelse och förtryck i diktaturer. Till sitt forna hemland kunde eller ville mĂ„nga inte Ă„tervĂ€nda. De hade etablerat sig pĂ„ tillflyktsorterna eller sĂ„g att farorna de flytt ifrĂ„n fortfarande fanns kvar. 

Dessutom hör det till bilden att man i mĂ„nga lĂ€nder som sagt tvĂ€rt nej till judar, andra minoriteter och oppositionella som försökte lĂ€mna Hitlers Tyskland nu förstod konsekvenserna av sitt handlande. Dessa erfarenheter ledde till att en rad stater de kommande Ă„rtiondena kom att lĂ€gga om sin flyktingpolitik frĂ„n restriktiv till generösare. 

Detta bör dagens politiker pĂ„minnas om. 

För runt om i vÀrlden finns det mÄnga mÀnniskor som drivits pÄ flykt. Och de kan bli fler. I Syrien har kriget pÄgÄtt mer Àn ett Ärtionde och förtryckarna i Assadregimen Àr Ànnu vid makten. I Afghanistan ser vi hur terroremiratet Talibanerna breder ut sig allt eftersom fler och fler amerikaner lÀmnar afghansk mark. Den afghanska regimen Àr alldeles för svag och ovillig att hantera hotet.

Samtidigt kan asylsystemet inte lösa de krig och det förtryck som hÀrjar i en del lÀnder. Men systemet ger dem som lyckas fly en möjlighet till ett nytt liv utan stridigheter och diktatur.

MottagarlÀnders skyldigheter bör dock inte stanna vid detta. Tanken med asylsystemet mÄste ocksÄ innebÀra upprÀttelse för de som behandlats orÀtt och ge en verklig chans att bygga sig ett liv i sitt nya hemland. Men sÄ ser inte dagens politikutveckling ut.

MÄnga europeiska politiker har tagit ut en helt annan kurs. Avtal med Turkiet och Libyen har slutits för att hÄlla mÀnniskor borta frÄn EU:s grÀnsomrÄden. MÄnga EU-stater har uttryckt klar ovilja att ta emot och pröva asylansökningar frÄn de fÄ mÀnniskor som lyckas ta sig till EU. MÄnga politiker, inte sÀllan frÄn höger men inte uteslutande, pratar om tuffare asyllagar och hÄrdare grÀnser. Det ska bli svÄrare att fÄ varaktiga uppehÄllstillstÄnd, anhöriginvandring ska begrÀnsas. Listan Àr lÄng. I den riktningen har Sverige redan tagit flera steg.

Konventionen bör vÀrldens lÀnder slÄ vakt om. Men inom EU bör flyktingpolitiken och samarbetet om den förbÀttras.