Även här i Sverige finns trots allt en och annan läxa att lära av staden Detroits konkurs.
Det är till exempel en illusion att musikbranschen är till någon större hjälp vid industriell tillbakagång. Motown var ett begrepp och var jättestort i populärmusiken. Men musiken var aldrig stor i förhållande till bilindustrin.
Dessutom flyttade musiken också, sådana näringar är lättflyktiga. Överdrifterna om den svenska musikexportens betydelse kan dämpas om man tänker på Detroit.
Detroit är en stor kommun i ett storstadsområde. Men innan kräftgången hade Detroit invånare som halva Danmark, och hade tyngd som ett litet europeiskt land.
Detroit gjorde också flera av de felsteg som vi nu kan se konsekvenserna av i Sydeuropa. Det märks på innehållet i konkursboet.
Cirka 23 miljarder kronor i tillgångar motsvaras av bortåt 120 miljarder i skulder, och de senare består i stort sett av obligationslån och pensionsskulder.
Trots årtionden av tillbakagång fortsatte Detroit att bygga upp pensionsskulder till sina anställda som inte var fonderade, och trots att det gick allt sämre fanns det långivare på marknaderna som var beredda att riskera att köpa stadens skulder.
Det är som Grekland. Det är en sorglig historia, och den påminner framför allt om att en offentlig sektor alltid är beroende av vitaliteten och skattekraften i privat näringsliv.
Inget land skulle kunna klara industriell tillbakagång och utflyttning av bortåt två tredjedelar av invånarna utan att som Detroit komma på obestånd.
Men det förvärrar situationen och påskyndar haveriet om man inte kan anpassa personalstyrka och lönevillkor i offentlig sektor till omvärlden – och om man har avtalspensioner eller motsvarande där sparandet inte fonderas och förräntas i institutioner eller bolag som är övergripande – och inte knutna till en viss arbetsgivare.
Var har det misstaget mera begåtts? Bland annat i Sverige! De flesta landsting och kommuner släpar i dag på skuldbördor för avtalspensioner som byggdes upp från 60- till 90-tal och inte ens bokfördes, och än mindre fonderades.
På den tiden betedde sig svensk offentlig sektor som Detroit. Det var då kortsiktigt lättare att expandera och höja löner.
Men följderna betalas i dag, samtidigt som de organisationer och intressen som hade fördel av felstegen nu kraxar och klagar om att det sparas i offentlig sektor.