Betsson har dömts i Högsta Domstolen, till att betala tillbaka de 6,8 miljoner kronor de tjänat på en av de många svenska spelmissbrukare som nätkasinobolag har lyckats ruinera. Betsson bröt mot avtalslagen.
Det där har Betsson råd med. Några miljoner då och då genom straffavgifter från tillsynsmyndigheter och domar i domstolar är småpengar och tämligen naturliga omkostnader om man är i kasinobranschen.
Betsson figurerar också i ett annat aktuellt ärende, om en straffavgift från Spelinspektionen i Strängnäs på omkring sex miljoner, för bristfällig kontroll av kunder med ett spelmönster som kan tyda på penningtvätt. Ett antal unga män, lite över 20 år hade spelat för hundratusentals kronor, men flera av dem hade bara måttliga eller obetydliga inkomster. I ett fall fanns det bara 86 öre kvar på kontot när Betsson till slut stängde av kunden.
Betsson har alltså råd. 2024 gjorde de en rörelsevinst före skatt på dryga 2,8 miljarder kronor. Av de intäkter de fick från spelande privatpersoner i en lång rad länder, totalt cirka elva miljarder kronor, kom hela 72 procent från det slags hasardspel som är mest destruktivt och medför störst risk för spelmissbruk.
Men Betssons ägare och deras VD Pontus Lindwall kan ta det lugnt. De har svensk börsnotering och svensk hasardspelslicens. De löper ingen som helst risk att näringslivsfinansierade Timbro ska skicka ut rapporter med krav på lagstiftning som ska hindra dem. Inget parti i Tidökretsen, och knappast något annat parti heller, skulle få för sig att ha en speciallagstiftning riktad just mot Betsson.
Annat är det med abonnemangslotter, som man kan köpa med månadsprenumeration från lotterier där överskottet finansierar föreningsverksamhet. Där har det nyligen gjorts en lagändring som i praktiken enbart riktades mot ett enda lotteri – det socialdemokratiska – som gjordes olönsamt genom att få andra villkor än vad de övriga föreningslotterierna (än så länge) har.
När detta skett har det som skäl talats mycket om att det S-drivna lotteriet hade anlitat ett säljbolag som misskötte sig och bar sig illa åt mot kunder för att få mer provision. Inspektionen har delat ut en straffavgift för detta. Men det verkliga skälet till speciallagen mot ett visst lotteri var ett helt annat, och detta fanns sagt och utskrivet i full klartext dessförinnan. Både Timbro och SD-partiet ville ha en riktad lagstiftning med det direkta syftet att skada ett visst partis ekonomi.
Den lagen har de nu fått, och en försäljning av lotteriet framtvingades – till nykterhetsorganisationen IOGT, som för att finansiera sin verksamhet driver ett liknande lotteri.
De blev då nästa måltavla för SD, där partiledaren Åkesson påstod att IOGT betalade köpet med pengar från SIDA:s biståndsbudget. Så är det inte alls. Den biståndsförening som är knuten till IOGT, och har ett blygsamt stöd från SIDA, ger inga pengar till IOGT:s huvudverksamhet, som tvärtom betalar en del pengar till biståndsorganisationen.
Det brydde sig SD-ledaren inte om: I stället påstod han, till Expressen, att IOGT gjort "ett klassiskt maffiaupplägg". Han härmar den agitationsteknik som frodas inom trumpismen i USA.