Den nyvalda moderatledaren Anna Kinberg-Batra meddelade förra veckan att hon vill låta utreda för- och nackdelarna med ett svenskt Nato-medlemskap. Ett par dagar senare – på Folk och försvars årliga Sälen-konferens – gav Annie Lööf (C) besked om att hennes parti stöder Kinberg-Batras hållning. Därmed stod det klart att samtliga fyra borgerliga partier nu vill se en sådan utredning, och det inte en dag för tidigt.
Den svenska neutraliteten sträcker sig långt bak i tiden och framhålls ofta som en viktig del i att Sverige har fått uppleva över 200 år av fred. Samtidigt har neutraliteten i praktiken inte alltid varit så klädsam. Det har inte minst synts genom förhållningssättet "bara du inte skadar mig kan jag släppa in dig hos grannen" som fick råda när Nazi-tyska trupptransporter – till och från det ockuperade Norge – fick fri lejd genom Sverige.
Efter andra världskrigets slut valde Sverige att stå utanför när försvarsalliansen Nato år 1951 bildades. "Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig", blev den rådande parollen för svensk utrikespolitik medan Kalla kriget passerade. Fast i och med det svenska EU-inträdet 1995 dog den svenska neutraliteten definitivt. Eller som förra utrikesministern Carl Bildt (M) uttryckte det i sin Utrikesdeklaration 2010: "Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land."
Idén om svensk alliansfrihet har dock fortsättningsvis starkt stöd inom stora delar av det politiska etablissemanget. I viss bemärkelse kan det hela framstå som lite av en läpparnas bekännelse eftersom Sverige samtidigt i allt större utsträckning samarbetar och genomför övningar med Nato. Samtidigt går Sverige miste om de försvarsgarantier som fullvärdiga medlemmar i försvarsalliansen ges. Frågan är hur klokt det är i en tid då Putins Ryssland uppvisar såväl växande aggression som tilltagande nationalistisk hybris. Det är precis det som de borgerliga partierna nu föreslår ska benas ut: Vore det strategiskt smart för Sverige att ta steget ut och ansluta sig till Nato eller inte?
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna säger nej till en Nato-utredning. Likaså är Sverigedemokraterna skeptiska. Utrikesminister Margot Wallström (S) menar att en svensk djupdykning i för- och nackdelar med ett Natomedlemskap skulle sända "… en väldigt stark signal som skapar osäkerhet hos alla våra partners." Förklaringen känns långsökt – inte minst med tanke på att de flesta länderna i Sveriges närområde redan är fullvärdiga Nato-medlemmar, såsom Norge, Danmark och Estland.
Det finns ingenting som säger att en Nato-utredning landar i slutsatsen att Sverige kan och bör ansluta sig till Nato snarast möjligt. Ett stort hinder som föreligger är, exempelvis, de svenska försvarsanslagen som måste nästan fördubblas för att komma upp till Natos riktmärke. Oberoende av vilket duger det inte att ständigt skjuta Natofrågan på framtiden.