Ett var Åsa Romson. Redan i söndagens SVT-debatt steg hon fram som en lysande debattör. Hennes spontanitet och skärpa kontrasterade mot de övrigas väl inövade, ofta upprepade inlägg. I gårdagens debatt fick hon Fredrik Reinfeldt att prata klimat- och miljöpolitik, eller något åt det hållet i alla fall. Hon ifrågasatte det som statsministern beskriver som en grön skatteväxling, alltså höjda skatter på utsläpp och sänkta skatter på arbete. Romson har rätt i att det är en rätt haltande skatteväxling där höjningarna knappast följt sänkningarna. Tilläggas kan förstås att Miljöpartiets så kallade skatteväxlingar gärna haltar åt andra hållet.
Ett annat skäl var Lars Ohly. Han gjorde sin sista partiledardebatt i riksdagen och tog chansen att sjunga ut och göra ner de tidigare samarbetspartierna. Han behöver ju inte bekymra sig om stämningen mellan de tre partierna ifall de vid ett senare tillfälle bestämmer sig för att återigen gå till val som ett samlat regeringsalternativ.
Givetvis var det ingen som talade direkt om den skandaltornado som just nu viner om öronen på Juholt, men alla kände av draget. S-ledaren uppvisade en oförfärad debattlusta som måste betecknas som imponerande med tanke på omständigheterna. Men det ändrar ingenting.
I en riksdagsdebatt väljer politikerna själva vad de vill prata om, och upplägget gör att de lätt kan kryssa förbi frågor och ämnen som känns besvärande. Juholt placerade debatten så långt bort från sig själv som möjligt. Bland annat hävde han flera gånger ur sig det rätt huvudlösa påståendet att regeringen kastar ut cancersjuka i fattigdom. Av förståliga skäl talade han inte om den del av Socialdemokraternas budgetmotion som handlar om bidragsfusk, alternativ till regeringens arbetslinje, och om att alla ska ”göra rätt för sig”.
Det är nu inte bara bostadsfusket som besvärar Juholt och Socialdemokraterna. I bakgrunden mullrar något än mer olycksbådande. Ilmar Reepalus (S) utspel i fredags om villkorade medborgarskap för invandrare, stöddes oväntat och trist nog av Morgan Johansson, partiets talesperson i rättspolitiska frågor. Men Johansson fick backa efter att Juholt sällat sig till den massiva kritiken och sagt att ett andra klassens medborgarskap inte löser gängkriminaliteten. I tisdags berättade så Johansson för riksdagsgruppen att han kollat av saken med Juholts kansli innan han ställde sig bakom Reepalus förslag. Juholt däremot, förnekade i går, efter att först ha vägrat svara, att han skulle ha kontaktats av Johansson i detta ärende.
Om uppgifterna från Morgan Johansson stämmer betyder det att Håkan Juholt ljuger, eller åtminstone sviker sina medarbetare när det stormar. Och att Juholt själv eller personer i hans direkta närhet inte ryggar för att misstänkliggöra stora grupper och skamlöst fria till den rasistiska opinionen.