Eskilstuna Det mest iögonenfallande med kommunalval i Eskilstuna är inte det antal stolar i fullmäktigesalen som väljarna ska fördela. Det är däremot antalet valkretsar, som är så många som fyra.
Valkretsindelning är en spärr mot mindre partier, eftersom det då krävs röster från en högre procentandel av väljarna för att kunna få det sista mandatet. Det betyder inte bara att ett parti kan få en del procent och förbli helt orepresenterat. Vanligare är att mindre partier, med väljarna tämligen jämnt spridda över kommunen, får färre mandat i förhållande till antalet väljare de har, jämfört med de större partigrupperna.
Det finns alltså två dimensioner i den diskussion som förs i Eskilstuna om fullmäktiges storlek. Ju färre ledamöter och ju fler valkretsar, desto svårare blir villkoren för mindre partier och desto bekvämare bllir livet för de stora.
Det är riktigt att fullmäktige i Eskilstuna har något större antal ledamöter än som väljs i en del andra relativt stora kommuner. Men de fyra valkretsarna är mer anmärkningsvärda.
Omkring 75000 röstberättigade i Eskilstuna var 2010 indelade i fyra kretsar. I Borås, med cirka 5.000 fler väljare var kretsarna tre. I Gävle, en kommun av ungefär samma storlek som Eskilstuna var kretsarna också tre. Karlstad , som är bara några få tusen personer mindre än Eskilstuna, har två valkretsar, hälften av antalet i Eskilstuna.
I en betydligt större stad som Västerås är det också bara två valkretsar.
Västerås har å andra sidan också ett påfallande litet fullmäktige, med endast 61 mandat.
Men det är faktiskt ingen förebild. Västerås är en välskött stad på många andra sätt, men en bred representation i kommunalpolitiken är inte deras starka sida. Borås valde däremot 73 ledamöter 2010. Har man i stället Borås som riktmärke pekar det mot att Eskilstuna bör ha helst två, eller högst tre, valkretsar och omkring 71 mandat i fullmäktige – inte 61.
De som har makt och de som sitter på tjänstemannabefattningar har ofta alldeles för lätt att underskatta värdet av att fler förtroendevalda deltar – och inte bara påverkar utan också får insyn och skolar sig för att senare kunna ta på sig svårare uppdrag. Att fler personer deltar i en politisk beslutsprocess betyder inte bara att bredden ökar i de deltagandes bakgrund och erfarenheter. Det gör det också lättare att vara en mindre partigrupp. En sådan blir mindre utlämnad åt enstaka nyckelpersoner, som får dra onödigt tunga lass.
Förr hade företrädare för de allra största partierna i olika kommuner ofta en nedlåtande inställning till mindre partiers deltagande. Drätselkammarens ordförande, som det då hette, och några till kom överens inom sin egen grupp – och övriga hade ingen riktig del i makten. Numera är även större partier i de flesta kommuner beroende av att bilda allianser eller att söka bredare lösningar och ha samarbetsrelationer på andra sätt. Detta kan förbättra klimatet och minska risken för de övermäktiga majoriteternas tunnelseende.
Men det innebär också att det är inte bara egenrättfärdigt utan också oklokt utifrån egna intressen att köra över dem som man senare kan behöva samarbeta. med. Även detta bör man tänka på då man diskuterar vidare om fullmäktiges storlek i Eskilstuna.