Med bara 18 dagar kvar till dess att de olympiska spelen i London drar igång avslöjar Financial Times att kontrakten för flera av Internationella olympiska kommitténs största sponsorer kan hänga löst. Tunga namn inom etablissemanget har nämligen börjat ifrågasätta hur lämpligt det egentligen är att Coca-Cola och McDonalds sponsrar världens största idrottsevenemang. Kritikerna hänvisar till fetman, som ju är ett växande globalt problem, och som läsk och skräpmat har en stor del i.
Det säger sig självt att det kostar astronomiska summor att arrangera ett OS. IOK:s elva globala sponsorer har de senaste fyra åren inbringat 957 miljoner pund. En ansenlig summa, som dock bleknar i jämförelse med vad tv-rättigheterna drar in: 3,9 miljarder pund. Ett pund är ungefär elva kronor.
IOK har fått kritik för valet av sponsorer, inte bara ur folkhälsosynpunkt. IOK kritiseras också för att den väljer pengar före etik, när flera av de sponsrande storföretagen anklagas för att vara hänsynslösa mot både miljö och arbetskraft. London har lovat att sommar-OS 2012 ska bli det mest etiskt och mest miljömässigt hållbara. Man kan undra hur London har vågat ge ett sådant löfte - och hur det ska kunna hållas.
Gruvjätten Rio Tinto, företaget som levererar metallen till de tusentals medaljer som ska delas ut under OS, är en miljöbov, liksom BP och Dow Chemical. Adidas kritiseras hårt efter rapporter om vidriga arbetsförhållanden vid sina fabriker i Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna.
När Jacques Rogge valdes om till IOK:s president för fyra år sedan fanns arbetet mot fetman med som en av hörnstenarna i hans valkampanj. Sponsorsavtalen med Coca-Cola och McDonalds borde dock gå stick i stäv med detta. Rogge medger till Financial Times att IOK faktiskt övervägde att dumpa McDonalds och att beslutet att förlänga kontraktet inte var enkelt.
Utvecklingen av lågkaloriprodukter uppfattades dock av IOK som bevis för att både McDonalds och Coca-Cola vill ta sitt ansvar för folkhälsan. Rogge medgav också, i princip, också att de ökade kraven på lönsamhet riskerar att nagga idrottsrörelsens höga ideal och långsiktiga mål i kanten.
Nu kan det förstås diskuteras hur bra det är för folkhälsan att proppa läsken full med sötningsmedel i stället, eller att ha lightdressing på burgaren. När det smakar sött förväntar sig hjärnan och kroppen att få mycket energi, men den kommer inte. Kroppen luras att tro att den behöver mer mat och så äter man mer.
Konsumtion av lightprodukter kan alltså ge helt motsatt effekt - man går upp i vikt i stället för ned. Det går inte riktigt ihop med att ta ansvar för folkhälsan.
I juni var Rogge i Stockholm för att fira 100-minnet av OS i Stockholm. Radiosporten fick då en intervju med honom. På frågan vad IOK:s största utmaning i framtiden är svarade att han att den största utmaningen inte bara är IOK:s utan allas: att få barn och ungdomar att röra på sig mer. De ägnar 20-30 timmar i veckan framför en liten skärm: tv, mobil, dator etcetera - 20-30 timmar som förr ägnades åt idrott och motion, sade Rogge.
Om OS kan inspirera fler att börja idrotta så är det bra. Och även om det låter konstigt att skräpmats- företag, miljöbovar och företag som har usla arbetsförhållanden för sina anställda får sponsra evenemanget måste det trots allt vara bättre att än att dumpa dem. Genom att ha dem kvar kan IOK ställa krav för att de ska få kontrakten förlängda.
Precis som OS-medaljen har själva idrottsevenemanget en baksida - sponsorer som visserligen pumpar in pengar men vars verksamhet skadar miljön och människors hälsa.