Det är gott och väl. Men ärendet visar att ett viktigt perspektiv i kommunens arbete inte har det genomslag som det borde. Om det hade gjort det, hade idén om stängt nattis aldrig sett dagens ljus.
Förslaget först. På papperet såg det ut som ett enkelt sätt att spara några hundra tusen kronor. Men det är bara i en snabbskiss. För här står betydligt större frågor på spel. Det handlar om arbetslinje, viktiga verksamheters tillgång på arbetskraft och Eskilstuna kommuns attraktivitet.
Tillvägagångssättet var egendomligt. Besparingen var tänkt att göras genom att barn som nu vistas på nattis i Torshälla flyttas till Strigeln i Eskilstuna, samt att en förskola i Torshälla får utökade öppettider för de familjer som nöjer sig med det.
På Strigeln är det dock fullt och kö.
Det kan vara så att familjerna hade funnit sig till rätta vid en sådan förändring. Men frågan gäller inte bara dem här och nu. Det handlar om livsvillkor för barnfamiljer – de som redan bor i Eskilstuna kommun och de som överväger att bosätta sig i kommunen. Kan föräldrar som arbetar eller söker arbete som kräver natt- och sena kvällspass, och som saknar någon som är hemma med barnen, räkna med välfungerande och bekväm nattis?
Nattbarnomsorgen måste alltså ses som en viktig del i en politik som gör kommunen attraktiv för barnfamiljer. I det ännu vidare perspektivet är nattis en del av arbetet för god personalförsörjning i verksamheter som har svårt att hitta arbetskraft – den sörmländska vården är en sådan. I förlängningen handlar det om arbetslinje där de som söker jobb ska kunna ta de jobb som erbjuds.
Insikten om allt detta finns i politik och förvaltning. Den är dock inte vägledande i alla lägen. När det ska sparas pengar tas osthyveln fram och det syns inte alldeles tydligt var prioriteringarna ligger. Skolan och förskolan, som utgör den största delen av kommunens verksamhet, används som budgetregulator.
Denna gång förhindrade Torshälla stads nämndpolitikers klokhet borthyvlingen av nattis. Åtskilliga andra besparingar på skolområdet genomförs däremot, eftersom den mindre budgetramen inte medger annat. Nu senaste krympte resurserna genom sänkt skolpeng. Vid andra tillfällen kan det vara en generell besparing. En hel del nedskärningar delegeras till enhetschefer och blir aldrig föremål för vare sig politisk diskussion eller stora nyhetsrubriker. Så naggar man i kanterna den satsning på skolan och förskolan som hela politiska fältet annars ställer upp på.
Det behövs ett annat förhållningssätt. En bra skola är grunden för en kommuns framgång, för jämlikhet och sammanhållning. Förskolan hör samman med detta och är en central trivselfaktor för barnfamiljer.
Skolan ska självklart, i likhet med alla andra kommunens verksamheter, vända på alla stenar och effektivisera. Däremot måste skola och förskola vara fredade från riktade och generella sparkrav, om Eskilstunas folkvalda menar allvar med sitt tal om satsning och prioritering av skolområdet.