Det gick fort att städa upp i centrala Eskilstuna efter kravallerna på 1 maj. Det kommer att ta betydligt längre tid för den särskilda grupp inom polisen som ska utreda vad egentligen som hände.
Upploppen resulterade i en rad brottsanmälningar och misstänkta personer ska förstås lagföras om bevisningen håller. Men polisen måste även gå till botten med sin insats under kravallerna. Att poliserna var för få är uppenbart men insatsledningen bör även fundera på om situationen kunde ha hanterats annorlunda. Det är lätt att vara efterklok men av efterklokhet kan också viktiga lärdomar dras ifall liknande situationer skulle uppstå igen.
På pappret var det ett enkelt uppdrag: lotsa demonstranter från Faktoriholmarna längs en tillståndsgiven väg till Smörparken där en manifestation skulle hållas, också den tillståndsgiven. Uppdraget hade varit enklare om demonstranterna hållit sig på mattan och mycket enklare om alla motdemonstranter hållit sig i skinnet.
Demonstrationen spårade ur vid flera tillfällen. Varken nazisterna eller motdemonstranterna följde de regler som gäller för demonstrationer. Motdemonstranterna hade inte ens ett tillstånd. Det är dock svårt att se att formellt tillstånd hade kunnat ha någon effekt på stämningen mellan grupperna.
Det är inte helt ovanligt att fredliga demonstranter och vanliga stadsbor kommer i kläm när demonstrationer som den på 1 maj urartar i kravaller. Ett ungt Eskilstunapar berättade för tidningen hur det, tillsammans med ett 30-tal andra personer, bryskt avhystes från Strömsholmen med buss till Ekeby. Den enda förklaring de fick av polisen var: vi har våra order.
Det unga paret och de flesta andra som hade befunnit sig på Strömsholmen hade ingenting med vare sig nazistdemonstrationen eller med motdemonstranterna att göra. Men på grund av att några demonstranter hade sprungit ut på holmen spärrades den av. De som befann sig på den blev enligt flera vittnesmål kroppsvisiterade, avkrävda legitimation, filmade, nedtvingade på marken och till slut infösta på en buss som körde dem till Ekeby. Parets, och säkert flera andras, försäkran om att de inte hade med upploppet att göra hjälpte inte.
Det är säkert svårt att skilja på folk och folk i en sådan här situation, särskilt när den var svårkontrollerad redan från början. I det trängda läge som polisen befann sig bedömdes det säkert vara det bästa att decimera antalet demonstranter, även om ett antal vanliga stadsbor tvingades följa med "på köpet". När en handfull demonstranter blandar sig med andra människor folk på en begränsad yta, långt ifrån den plats där demonstranterna hade tillstånd att vara, måste det vara möjligt för polisen att agera annorlunda än i tisdags. Tvångsförflyttar polisen människor, som till största del sannolikt är helt vanliga stadsbor som befinner sig på fel plats vid fel tillfälle, är det på sin plats att dessa informeras om varför de bussas ut från stan och vart. Oskyldiga medborgare som utsätts för övergrepp från polisen har också rätt till en ursäkt. Har de fått det?