Flens politiker har mÄlat in sig i ett hörn. Det Àr svÄrt att dra nÄgon annan slutsats efter den senaste tidens beslut om skolan.
Eleverna i Flen blir fÀrre samtidigt som resurserna till skolan minskar. UtifrÄn den budget som politikerna beslutat om har förvaltningen tagit fram ett förslag, som gÄr ut pÄ att stÀnga grundskolor och dra in pÄ gymnasieutbildningar med mycket fÄ elever.
Ett sÄdant förslag leder det naturligtvis till protester bland dem som drabbas.
Protesterna har fÄtt politikerna att besluta att Ätminstone en skola, Kyrkskolan i Mellösa, ska fÄ vara kvar. Det Àr ett beslut som i praktiken innebÀr att mer pengar i skolbudgeten kommer att lÀggas pÄ lokaler och mindre pÄ undervisning. Det Àr ocksÄ ett beslut som sÀtter förvaltningen i en rÀvsax.
För dilemmat Ă€r hur kommunen efter politikernas beslut ska kunna leva upp till skollagens krav pĂ„ att âfrĂ€mja alla barns och elevers utveckling och lĂ€rande.â
Det klarar inte ens skolan i dag.
Det har pÄpekats pÄ ledarsidan flera gÄnger tidigare och förtjÀnar att pÄpekas igen: I vÄras gick var fjÀrde elev i Flen ut nian med sÄ lÄga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare pÄ gymnasiets yrkesprogram. Andelen behöriga elever till gymnasiet Àr lÀgst i hela lÀnet.
Att konstatera att skolan i Flen redan befinner sig i kris Àr dÀrför ingen överdrift.
Och det lÀr bli vÀrre. Det framgÄr av det nya beslutsunderlag som barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen tagit fram. Det Àr ett underlag som borde framkalla magont hos varje invÄnare i Flen.
Förvaltningen konstaterar bland annat att deras budgetförslag innebÀr att den inte har möjlighet att ge likvÀrdiga förutsÀttningar för att bedriva undervisning till alla barn- och elever i kommunen. Politikernas beslut kommer frÀmst att gynna friskolorna. NÀr kostnaderna för kommunens lokaler ökar kompenseras friskolorna, enligt regelverket, med samma summa: 10 000 kronor per elev. De som kommer att drabbas hÄrdast Àr barn med sÀmre socioekonomiska förutsÀttningar, eftersom strukturbidragen, som syftar till att jÀmna ut skillnader minskar med cirka 4 miljoner kronor.
NĂ€r mindre pengar finns kvar till undervisningen mĂ„ste personalen pĂ„ de kommunala skolorna och förskolorna minska. âEn omstĂ€llningsprocess kommer att behöva ske omedelbart efter beslut,â konstaterar förvaltningen.
Det saknas just nu 17 miljoner kronor i budgeten som förvaltningen föreslĂ„r att politikerna ska skjuta till. Enligt Flens skolchef Henrik Ljungqvist motsvarar det ungefĂ€r 23 lĂ€rartjĂ€nster. Men han konstaterar ocksĂ„ att kommunen kommer att behöva göra sig av med personal â Ă€ven om de fĂ„r pengarna.
Henrik Ljungqvist skickar ocksĂ„ ett â för tjĂ€nstemĂ€n â ovanligt syrligt budskap till de ansvariga politikerna: âMan vĂ€ljer aktivt lokaler före undervisning och det gör mig extra frustrerad. Jag tycker att det speglar en vĂ€rdegrund som Ă€r svĂ„r att förstĂ„, att det kommer slĂ„ mot eleverna som har det sĂ€mre och svĂ„rare frĂ„n början.â Han sĂ€ger ocksĂ„ att förvaltningen valt att vara âvĂ€ldigt tydliga för vi vill verkligen att politiken ska förstĂ„ konsekvensen av det hĂ€r.â
Men gör politikerna i Flen det?
De kan naturligtvis vÀlja att prioritera skolan framför en rad andra kommunala kÀrnuppgifter. Men dÄ mÄste politikerna vara beredda att minska budgeten för dessa uppgifter. Andra mÀnniskor kommer att hamna i klÀm och bli arga, ledsna och upprörda.
Ăr politikerna beredda att möta den ilskan? Hur ska de hantera den mĂ„lkonflikt som uppstĂ„r nĂ€r grupp stĂ€lls mot grupp? NĂ€r exempelvis Ă€ldres behov av omsorg stĂ€lls mot barnens behov av undervisning? Det behöver de ansvariga politikerna i fullmĂ€ktige ge svar pĂ„.
Ett argument som framförs frĂ„n dem som vill behĂ„lla alla skolor Ă€r att eleverna inte nödvĂ€ndigtvis kommer att vĂ€lja en annan kommunal skolaâ om den skola de gĂ„r pĂ„ stĂ€ngs.
SĂ„ Ă€r det naturligtvis. Det scenariot finns ocksĂ„ med i nĂ€mndplan för 2024â2027. DĂ€r gĂ„r det att lĂ€sa att: âom fler barn/vĂ„rdnadshavare skulle vĂ€lja fristĂ„ende skolor eller skolor i andra kommuner leder det inte till att det blir sĂ€mre för barn och elever i Flens kommun sĂ„ lĂ€nge resurser i de kommunala skolorna anvĂ€nds effektivt.â
Nu valde politikerna i stÀllet ett alternativ som bÄde Àr kostnadsdrivande och snedfördelar resurserna. Ett förslag som pÄ sikt lÀr fÄ fler elever att söka sig till friskolorna, eftersom de fÄr mer resurser och dÀrmed bÀttre förutsÀttningar att erbjuda en god undervisning.
SĂ„ frĂ„gorna till politikerna i Flen Ă€r: Hur ska ni skapa tillrĂ€ckliga förutsĂ€ttningar sĂ„ att Flens kommun kan leva upp till skollagens krav pĂ„ en likvĂ€rdig skola? Hur ska den kommunala skolan vĂ€rnas, och om skolan ska prioriteras â vilka omrĂ„den ska ni dĂ„ dra ned pĂ„?