När nationella prov i grundskolan bara fanns mot slutet, och bara i enstaka ämnen, doldes sanningen om hur skolan lyckades eller inte lyckades.
Mycket viktig information om grundskolans misslyckanden kom fram i ljuset just genom att ambitionsnivån med nationella prov ökades.
Mot den bakgrunden ska man se kritiken från den ena lärarorganisationen, Lärarförbundet, mot att nationella prov införts även för natur- och samhällsämnen, i årskurserna sex och nio. En del information finns att hämta i de internationella skoljämförelser som har material från Sverige. Men i alltför hög grad är kunskapsresultaten i dessa viktiga ämnen dolda i dunkel.
Det har inte funnits tillräckligt med pålitlig information: Går elever ut skolan med goda insikter? Eller gör de det mer eller mindre ovetande om sådant man behöver veta för att förstå miljö och samhälle och sådant man kan möta på jobbet? Vilka skolor och vilka kommuner har goda resultat? Vilka har dåliga?
Man kan tycka att Lärarförbundet borde lärt sig av hur viktigt det var med den förra utvidgningen av de nationella proven. Men som hördes i radio har förbundsledningen i stället klagat på merarbetet med att rätta prov.
Eftersom det handlar om en handfull prov, som ska ställas mot flera års undervisning i respektive ämnen måste ju den ökade arbetsbelastningen vara tämligen marginell. Dessutom är regeringens plan, som framgick av Jan Björklunds synpunkter på den fackliga kritiken, att införa en nationell rättning av nationella prov, så att de lärare som undervisat inte rättar proven från sina egna elever.
För detta finns det andra skäl. Men det är i alla fall ett svar i sidofrågan om provrättningen.
För bara några dagar sedan skrev ledningen för Lärarförbundet på en lång lista med flera parters samlade syn på att stärka lärarrekryteringen. Skulle det inte vara på sin plats att denna fackliga organisation även på lednings- nivå drog konsekvenser av sådana ståndpunkter? Just frånvaron av kunskapskontroll och uppföljning har varit en viktig orsak till den onda cirkel som underminerat både skolkunskaper och läraryrkets ställning!
För att göra yrket mer attraktivt och välbetalt behöver man återupprätta något så grundläggande som att det ställs krav inte bara på eleverna utan framför allt på skolorna, så att de ska vara beredda att visa vad de uppnått och var förbättringar behöver ske.
Det är inte bara ett sätt att i tid upptäcka var svagheter finns. Inställningen att skolan inte ska visa om den lyckas eller inte har skadat eleverna, skolan och läraryrket. Kursändringen kan vara kortsiktigt obekväm, men för lärar- yrkets attraktivitet på sikt är den bra.
Dessutom är naturämnena nödvändiga för den som ska kunna förstå miljöfrågor. Både samhälls- och naturämnena är till stor hjälp för den som vill vara en god och ansvarsfull medborgare. Detta är inga oviktiga ämnen, som tidigare frånvaro av nationella prov kan ha gett intryck av.