Den säkerhetspolitiska miljön blir tryggare med stark ekonomi, gott samarbete mellan USA och Europa och ett EU som stabiliserar och stärker små stater där demokratin annars kan bli hotad. Men det hänger också på om länder i vårt grannskap är auktoritära eller demokratiska, om de är rättsstater eller oligark- och gangsterbiotoper, om de är fredligt inåtvända eller lynnigt aggressiva.
Försvarsberedningens slutrapport präglas av att regeringspartierna och Socialdemokraterna står nästan helt eniga. Så har det ofta varit tidigare. Putins agerande är bakgrunden till att det sker igen, och nu med en minst sagt grundlig omläggning av försvarspolitiken – för starkare teknisk förmåga och för att tillsammans med andra kunna hantera och avskräcka från militära hot och väpnad utpressning. Scenförändringen har sin orsak i att Västeuropa försvagats ekonomiskt och militärt medan ett rustande Ryssland gått tillbaka mot despoti.
Moskva har visat upp opålitlighet och aggressivitet. Militära, propagandamässiga och diplomatiska medel har använts så att risknivån och behovet av trovärdig avskräckning i hög grad ökat. Klartexten om Ryssland beror inte bara på Ukrainakrisen, men saknar likhet med tidigare inlindade formuleringar under kalla kriget
Det mer betydelsefulla är inte den breda uppslutningen kring ökade försvarsanslag. Fem–sex miljarder mer per år, med successiv höjning till cirka 2023, är i realiteten en osäker prognos som lär påverkas av den fortsatta säkerhetspolitiska utvecklingen.
Mer betyder raden av punkter med brett politiskt samförstånd i resurs- och kapacitetsfrågor. Utökningen med tio JAS-plan är där en mindre delfråga jämfört med att klara att operera tillsammans med andra länder, och då ha en eldkraft och rörlighet för en trovärdighet som idag inte finns. Det handlar då om ett mer kraftfullt luftvärn mot robotangrepp – i praktiken ett Patriotrobotsystem som USA, Tyskland, Holland och andra nu har. Det handlar om att från långt håll kunna beskjuta hotande militära resurser och basområden, genom att JAS-planen får tunga attackrobotar – alltså kryssningsrobotar – något Finland har valt att skaffa. Det handlar även om modernare sjömålsrobotar, placerade bland annat på Gotland.
Men det är svårt att få mer militär trygghet om EU-samarbetet och den västliga ekonomiska, politiska och sociala hållfastheten spricker sönder. Där finns sambandet mellan EU-valet om några dagar och den försvarspolitiska kursändringen. Efter finanskris och budgetkriser behöver en rad EU-länder reform och ekonomisk uppryckning, och EU-samarbetet behöver mer inriktas på att möjligöra detta.
De partier och opinioner som vill försvaga eller förstöra EU, eller få länder att utträda, är inte bara kortsynta populister utan också företrädare för en politik som stärker Kreml och försvagar väst – och därmed motverkar även Sveriges säkerhet. Det demonstrativa samförståndet mellan Putins regim och en rad av SD:s närmaste samarbetspartier är en tänkvärd påminnelse, inte minst inför EU-valet.