I en ny rapport har den antirasistiska stiftelsen Expo gått igenom aktiviteten hos de nazistiska rörelserna under det så kallade supervalåret 2014. Den illavarslande slutsatsen är att mängden aktiviteter har ökat med 23 procent från året innan.
Expo har, baserat på de nazistiska organisationernas egen rapportering, räknat de olika aktiviteter som genomförts. För merparten av aktiviteterna under 2014 stod Svenskarnas parti (62 procent) och Svenska motståndsrörelsen (28 procent).
Nazistiska Svenskarnas parti hade som mål att få 10 000 röster i riksdagsvalet och att totalt skramla ihop tio kommunala mandat. I förhoppning om att nå dit satsade man bland annat på omfattande propagandaspridning och en torgmötesturné. Det hela slutade i fiasko: 4 189 röster i riksdagsvalet och noll kommunala mandat.
Dock är det i sig oroväckande att ett parti vars punktprogram innehåller formuleringar som "… Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare" kraftigt har ökat sin närvaro på våra gator och torg.
Också mängden aktiviteter från den militanta, nazistiska Svenska motståndsrörelsen har ökat. År 2014 genomförde denna totalt cirka 800 aktiviteter – en fördubbling sedan 2012. Två typer av göromål dominerar här: propagandaspridning och "kampförberedande aktiviteter".
Gällande de senare säger Sofia Quensel, utredare på Expo, följande till Sveriges Radio: "Med tanke på att Svenska motståndsrörelsen är den mest militanta organisationen vi har i Sverige så är det något man ska fundera på vad det innebär att de har regelbundna träningstillfällen när man tränar med kniv till exempel, eller med sparkar och liknande."
Men hur kommer det då sig att aktiviteten hos de nazistiska organisationerna ökade så mycket under 2014?
Mycket har så klart att göra med att det var valår och Svenskarnas partis ovan nämnda satsning i samband med detta. Sannolikt finns också åtminstone två samtida tendenser som medför att nazisterna har landat i slutsatsen att en kraftsamling kan betala sig.
Den första är relaterad till finanskrisens Europa. Med ekonomisk nedgång växer ofta de nationalistiska stämningarna och i vissa fall har rent fascistiska/nazistiska partier kunnat växa sig stora i europeiska länder. Exempel finns i ungerska Jobbik och grekiska Gyllene gryning.
Den andra är relaterad till Sverigedemokraternas framgångar på hemmaplan. Detta har utgjort ett bevis för att det går att nå ut brett med en i grunden rasistisk agenda. Samtidigt har en nisch inom biologisk rasism blivit ledig, allt eftersom SD har ersatt "ras" med den funktionella ersättaren "kultur".
Fram stiger så nazisterna. Och även om såväl Svenskarnas parti som Svenska motståndsrörelsen är högst marginella företeelser bör ökad nazistisk aktivitet alltid tas på största allvar. I första hand är de ett ärende för polisen som måste ha grupperna under uppsikt. Men även fredliga, icke-konfrontativa protester mot det bruna hotet fyller en funktion. De upprätthåller den antirasistiska normen och visar nazisternas litenhet.