Det vill säga om Strängnäs kommunfullmäktige i slutet av februari går på samma linje som kommunstyrelsen och teknik- och servicenämnden. En begränsning i de lokala ordningsföreskrifterna för torghandel i Strängnäs kommun är nu på väg att lyftas.
Platsen där torghandel ska tillåtas i Åker är enligt kommunalrådet och Åkersbon Monica Lindell Rylén (S) inte optimal. Hon vill titta på om det finns en bättre central yta, säger hon i tidningen. En diskussion om vad som är Åkers centrum är kanske på sin plats. Men bortsett från att placeringen kanske inte är den absolut bästa är torghandeln i Åker särskilt symbolisk. Att ge försäljare som inte har en fast handelsplats får möjlighet att bedriva handel på offentliga platser är praktiskt taget gratis för kommunen. Administrationskostnaderna täcks av den lilla avgift som handlaren betalar.
Någon stor handelsplats blir inte Åker. Men det är inte heller syftet. Att skolklasser och små familjeföretag ska kunna sälja stickade vantar eller hemmagjord marmelad handlar om att öppna upp för en möjlighet. Utfallet är svårt att förutspå och beror helt och hållet på vad enskilda företag och personer gör av möjligheten. Säkerligen finns det svårigheter för Åker att hävda sig gentemot andra kommundelar.
Men att få tillgång till alltifrån den lilla till den stora handeln är viktigt. Inte minst för att Strängnäs kommun ska fortsätta vara attraktivt för inflyttare, med alla positiva effekter som följer av det. I den processen gäller det att få med även kommundelar i utkanten, som Åker.
Under de senaste 15 åren har det i Sverige förts en debatt om externhandeln. Innebär dess etablering på bred front att stadskärnorna utarmas? Utvecklingen hittills lutar mot ett nej. Många affärer i städerna har fått stänga eller flytta ut till de externa galleriorna. Men stadshandeln är i de allra flesta fall i högsta grad levande.
Bakom ligger en kombination av kraftigt ökad köpkraft, växande befolkning, offentliga och privata satsningar på stadsmiljön samt en ökad renodling av handeln. Det sista innebär att exempelvis sällanköpsvaror flyttar ut och stadskärnorna reserveras allt mer åt den typ av affärsverksamhet som man förväntar sig att finna just där. Torghandel tillhör denna typ av stadskommers, även på mindre myllrande orter.
Även ur det perspektivet är satsningen i Åker helt rätt och ligger i tiden. Kommunen bör bara akta sig för att begå samma misstag som med glaskuporna på Gyllenhjelmstorget. Utformningen av torghandeln får inte bli en skrivbordsprodukt och bör utformas i dialog med torghandlare.