Sex miljarder extra över fem år. Det är vad regeringen i torsdags meddelade att man vill satsa på försvaret, utöver de höjningar som den tidigare alliansregeringen utlovade före valet. Pengarna är tänkta att gå till, bland annat, en återmilitarisering av Gotland, en stärkt förmåga till ubåtsjakt och en uppgradering av vapen och utrustning. Viktiga områden, onekligen, men satsningen är inte kraftfull nog.
Av de sex miljarderna utgör 4,2 ett nytillskott. Resten är kompensation för ökade kostnader, bland annat i och med att regeringens höjning av arbetsgivaravgiften för unga gör det dyrare att anställa soldater. Försvarsmakten menar samtidigt att det krävs 16 miljarder under kommande fyra år för att få ordning på det svenska försvaret. Skillnaden är således milsvid.
Regeringens förslag får ses som ett första etappbud i förhandlingarna med oppositionen om ett nytt försvarsbeslut. Över ett något längre tidsperspektiv kommer rejält stora investeringar dock att behövas, vilket synliggjordes i Försvarsberednings slutbetänkande i maj förra året, där Socialdemokraterna och allianspartierna i stort var eniga om inriktningen. Luftvärn mot robotangrepp och kryssningsrobotar nämns bland annat.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) är för tillfället nöjd med nivån på regeringens extratillskott. I torsdagens Aktuellt i SVT sade han: "Det här kommer att ha reell effekt." Reell effekt ja, men inte stor nog. Att det strategiskt viktiga Gotland – speciellt för den som vill hindra exempelvis Nato-stöd till Baltikum – nu föreslås få ett permanent förband är naturligtvis välkommet. Samtidigt höjer den styrka om 150 personer som skulle placeras där knappast tröskeln för ett angrepp tillräckligt mycket.
Från allianspartierna, som har alla anledning att vara självkritiska vad gäller just förvarsområdet, kom under torsdagen flera utspel om att regeringens satsning inte håller måttet. Det fina med kråksången är att majoriteten av partierna nu verkar angelägna om att försvaret får mer resurser. Insikten om att säkerheten runt Östersjön har försämrats kraftigt, i takt med Rysslands växande aggressioner, börjar på allvar sjunka in.
På den borgerliga kanten syns detta inte minst genom att Folkpartiet inte längre är lika ensamt om att gilla Nato. Samtliga fyra borgerliga partier vill nu att svenskt Nato-medlemskap ska utredas. Oviljan från Socialdemokraterna att förutsättningslöst titta på detta är svår att förstå. Här måste S visa att man menar allvar med att hitta vägar för att förbättra det svenska säkerhetsläget.
De extra miljarder som regeringen nu föreslår ska komma försvaret till del finansieras genom höjda skatter. Till SVT sade finansminister Magdalena Andersson (S): "Jag är faktiskt övertygad om att svenska folket är beredda att betala skatt för att vi ska ha ett starkt svenskt försvar."
Det stämmer säkert ganska långt. Men det är även viktigt att prioritera rätt med andra offentliga utgifter. Staten bör vara återhållsam med dyra reformer vars effekter i bästa fall är oklara. Traineetjänster inom vård och omsorg är ett sådant exempel.