Rätt vård, i rätt tid, och på rätt ställe

När något är akut, ja då är det bråttom. Ändå upplevs ofta akutmottagningarna på sjukhusen som raka motsatsen till bråttom.

vrickad fot.jpg

vrickad fot.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2014-02-07 04:00
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Genomsnittlig tid för ett besök på akuten är två timmar och 26 minuter, enligt Socialstyrelsen. Den totala tiden för ett besök kan dock bli betydligt längre än så. Mälarsjukhuset, till exempel, har som mål att ett besök på akuten där ska ta max fyra timmar, från ankomst till hemgång eller vidareslussning ut på avdelning. Väntetider på åtta, nio timmar är dock inte ovanliga.

Akuten på Mälarsjukhuset liknas ofta vid en flaskhals. Patienter som färdigbehandlats, och som behöver fortsatt men inte akut vård, kan inte slussas vidare därför att det inte finns några lediga platser på avdelningarna eller ute i kommunerna. Då tar det stopp och orsakar långa väntetider för nya patienter samt att andra rum än undersökningsrum nyttjas – materialförråd, korridorer – vilket såklart inte på något sätt är bra för patientsäkerheten.

Hur har det blivit så här? Är den rådande situationen ett resultat av missnöjet med och uppgivenhet när det gäller primärvården? Det klagas på vårdcentralernas bristande tillgänglighet, både telefonledes och vad gäller öppettider. För att inte tala om klagomålen över att inte får träffa samma läkare varje gång. Med tanke på det sistnämnda är det märkligt att människor som gärna vill träffa samma läkare varje gång de söker vård, så välvilligt står ut med att få träffa vilken läkare som helst, bara det går fort. Och på akuten är det alltid öppet.

Här har vi nog också en del av orsaken till den rådande situationen på landets akutmottagningar; skillnaden i definition av "akut". Patienten vill ha svar och hjälp omedelbart, bums, på momangen. Det är inte per automatik detsamma som akut i medicinskt perspektiv. Alla som söker sig till akuten behöver kanske inte vara där. Det, i kombination med platsbristen på avdelningarna och ute i kommunen gör det hela ohållbart.

Sjukvårdslandstingsrådet Thomas af Bjur säger till tidningen: "Vi måste acceptera att människors beteende är på det viset och inrätta vården därefter" så att inte allt samlas på akuten.

Sant, men måste akuten på sjukhusen nödvändigtvis vara den enda akuten? Om det funnes en lätt-akut i anslutning till vårdcentralerna skulle trycket minska på sjukhusakuten, och därmed skulle väntetiderna där kunna kortas och pressen på personalen lätta. Det, i kombination med att folk i större utsträckning ringde sjukvårdsupplysningen, skulle också underlätta – i stället för att man själv utan konsultation fattar beslutet att åka in till akuten. Sjukvårdsupplysningen i sin tur få inte avfärda folks vårdbehov med frasen "om det blir sämre får du höra av dig igen." Det inger inget förtroende.

Patienterna kan också dra sitt strå till stacken genom att minska sitt behov av sjukvård på grund av livsstilssjukdomar. Här har landstinget en annan funktion att fylla – den förebyggande friskvården. En utökad Håll dig frisk-vård skulle på sikt minska behovet av akut och mer komplicerad vård.