I våras föreslog Socialdemokraternas partisekreterare Karin Jämtin att Eid al-fitr görs till nationell helgdag i Sverige. Något rungande bifall hördes knappast, Jämtin backade från sitt förslag och frågan rann ut i sanden, igen.
Det är visserligen inte säkert att det är en bra lösning eftersom den öppnar för anspråk på nationella helgdagar från fler håll, och en gammal orättvisa kan ersättas med en ny: Varför ska vi i Sverige högtidlighålla Eid al-fitr men inte till exempel det judiska nyåret Rosh hashanah eller den stora försoningsdagen Yom Kippur – särskilt med tanke på att judar har status som nationell minoritet i Sverige?
Och ingen vet hur migrationsströmmarna kommer att gå i framtiden. Kanske får vi snart en större invandring från Asien. Ska vi då försöka peta in buddistiska eller hinduistiska helgdagar i den svenska almanackan? Nej, bättre vore att införa en elastisk ordning som lätt anpassar sig efter nya förhållanden och individuella önskemål.
Peter Weiderud, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet (tidigare Broderskapsrörelsen) dammade av Jämtins förslag häromveckan på Svenska Dagbladets debattsida. Men han tillförde ett ännu bättre förslag i slutet av artikeln, nämligen att alla svenskar får ett antal helgdagar att fritt förfoga över. Det är en bra idé, relativt lätt genomförbar och föredömligt neutral i förhållande till anhängare av olika religioner samt helt sekulariserade medborgare.
Men, invänder någon, det kan bli hemskt opraktiskt till exempel på arbetsplatser inom industrin om majoriteten har ledigt på långfredagen medan ett par stycken har valt att arbeta. Visst, ordningen skulle kunna medföra vissa olägenheter. Men vänd på det: tänk så behändigt det är när inte precis alla vill vara lediga till jul, nyår och Kristi himmelfärd inom hemtjänsten, vården, barnomsorgen eller renhållningsbranschen.
Inom skolan är det ännu lättare att tillgodose minoriteters önskan om ledighet. Eftersom svenska elever har ledigt stora delar av året finns det gott om manöverutrymme. Utöver tio veckors sommarlov har eleverna höstlov, minst två veckors jullov, sportlov, påsklov samt flera studiedagar. Skolan skulle kunna förflytta en del av de frikostiga ledigheterna till vissa religiösa högtidsdagar, givetvis utan att stänga ner förskole- och fritidsverksamheter.
Den som också i fortsättningen vill fira trettondag jul och annandag påsk ska givetvis få göra det. Och vissa yrken och befattningar kräver stor flexibilitet vad gäller arbetstider, men det finns allt att vinna på att i möjligaste mån låta människor själva välja vilka dagar de vill högtidlighålla.