Ledare: Regeringen har inte fått några sötebrödsdagar

På torsdag har det gått hundra dagar sedan regeringen tillträdde. Det uppmärksammas på olika sätt – inte minst av regeringspartierna (M, KD, L) och stödpartiet SD.

I förra veckan skrev de en gemensam debattartikel i Aftonbladet (19/1) där de radar upp ”de 40 viktigaste besluten” som till stor del handlar om vad man vill göra – instruktioner har getts till myndigheter att förändra sitt sätt att arbeta, utredningar har tillsatts. De stora genomförda reformerna lyser dock fortfarande med sin frånvaro. 

Efter mycket om och men har det visserligen beslutats om ett elstöd till hushållen och skatten på bensin och diesel har sänkts. Men det är tveksamt om dessa beslut kan ses som en framgång för regeringen. Tvärtom har de gett upphov till en svekdebatt bland många väljare, som räknat med att M, KD, L och SD skulle leva upp till sina rundhänta vallöften.

När alliansregeringen regerat till 100 dagar 2007 konstaterade den dåvarande KD- ledaren Göran Hägglund: ”Man brukar tala om att 100 dagar är det som avgör hur det ska gå senare. Det man inte har klarat av inom de första dagarna kommer man inte klara av senare heller.”

Riktigt så är det inte. Den första tiden är snarast en fingervisning hur arbetet kommer att fortskrida. 

De första 100 dagarna har inte varit lätta. En färsk Novus-undersökning, som Ekot rapporterar om, visar ett rejält förtroendetapp från väljarna. I januari hade 23 procent förtroende för regeringen. Det är en minskning med 11 procentenheter sedan i oktober.

Och problemen fortsätter att hopa sig både här hemma och i utlandet. 

Kriget i Ukraina fortsätter och för att använda sig av den moderata finansministern Elisabeth Svantessons ord befinner sig Sverige i en ekonomisk vinter som riskerar att bli värre innan den blir bättre.

Natoansökan har stött på patrull när Turkiet vägrar att erkänna den svenska ansökan. Regeringens försök att gjuta olja på vågorna genom ett hovsamt krypande inför Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan imponerar inte. Det har heller inte lett till önskat resultat. Turkiets motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap blir alltmer hårdnackat. 

Vill man jämföra Tidö-regeringens första 100 dagar med alliansregeringen finns det både uppenbara likheter och skillnader. 

Det som är mest slående är dock skillnaderna. Alliansregeringen hade en tydlig vision om vad det ville åstadkomma med arbetslinjen som nav. Alliansen lyckades lägga grunden för linjen genom att få igenom a-kassereformen och det första jobbskatteavdraget i riksdagen innan de första 100 dagarna var till ända.

Tidö-regeringen hålls ihop av ett avtal som mer än något annat andas kohandel. Avtalet kan accepteras – men gillas inte riktigt av något parti förutom Sverigedemokraterna.

Det återstår många dagar till nästa val. Men om de första dagarna är en indikation för hur resten av mandatperioden kommer att te sig kan vi räkna med mycket utredande och inte särskilt många stora och genomtänkta reformer.