Reinfeldt får spark i baken

Det är tydligen kul att vara svensk toppolitiker på internationellt elitmingel nu för tiden. Svenskar möts av positiva kommentarer och ryggdunkningar, och det finns en stor nyfikenhet i omvärlden på det svenska samhällsbygget.

Ledare2011-02-03 06:48
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Den bilden satte de moderata stats-, finans-, utrikes- och biståndsministrarna på DN Debatt häromveckan i samband med mötet i Davos. De talade om den höga svenska tillväxten, de starka offentliga finanserna och Sveriges placering i världstopp av internationella rankningar av konkurrenskraft, teknologi och innovationsklimat.

Och Reinfeldt, Borg, Bildt och Carlsson fortsatte med att hylla det svenska samhället för dess avsaknad av djupa sociala klyftor, stor tilltro mellan människor, effektiva offentliga institutioner och högt förtroende för politiker.

Beskrivningen är inte fel, Sverige har allt detta, och landets ledare får gärna säga det högt. Problemet uppstår när detta blir den enda berättelsen om Sverige, när stoltheten förvandlas till liknöjdhet och en oförmåga att se problemen. Alliansregeringen och framför allt Moderaterna är här på väg att gå i samma fälla som Socialdemokraterna gjorde under sin tid vid makten.

För det finns en annan bild än den glättiga: När Sverige som helhet lyfter sig ur krisen blir många människor lämnade kvar. Arbetslösheten, särskilt bland unga, är hög även när ekonomin går bra. Sjukskrivningarna är fortfarande mycket omfattande. Resultaten i skolan faller. Andelen utlandsfödda utan jobb är på en katastrofal nivå, även i internationell jämförelse.

I den meningen är Långtidsutredningens slutrapport, som presenterades i går, nyttig läsning för regeringen. Utredningen har funnits i över 60 år och arbetas fram av tjänstemän på finansdepartementet och fristående forskare. Dess uppgift är att fungera som underlag för den ekonomiska politiken och den ekonomisk-politiska debatten. Årets rapport fokuserar sysselsättningspolitiken.

Tre punkter kan lyftas fram där regeringen bör ta intryck. Utredningen föreslår en obligatorisk a-kassa som alla arbetslösa får del av, även de som i dag får kommunalt försörjningsstöd. Det skulle ge Arbetsförmedlingen ett tydligare ansvar för att hjälpa alla jobbsökande och göra det lönsammare för fler arbetslösa att ta tillfälligt eller deltidsarbete, eftersom den tilltänkta statliga arbetslöshetsförsäkringen inte sänks lika drastiskt som försörjningsstöd om den arbetslöse får en liten arbetsinkomst.

Långtidsutredningen ger bifall till jobbskatteavdraget men avråder från fler steg innan effekterna har utvärderats ordentligt – och förordar ett avskaffande av värnskatten. Staten förlorar mer pengar än den tar in av denna skatt, är slutsatsen.

Utredarna vill vidare se smidigare ingångar till arbetslivet även för unga som inte är studiemotiverade. Därför välkomnar de minskningen av teoretiska kurser på gymnasiets yrkesutbildningar men ser det som egendomligt att regeringen samtidigt höjer behörighetskraven till dessa program.

Rapportens språk är torrt och tonläget lågt. Men den som har noterat att regeringens arbetslinje börjar tappa energi och fantasi kan ändå hämta mycket stöd i denna långtidsutredning.

Läs mer om