Det ska inte vara en klassfråga vilka elever som får äta sig mätta och kan ta till sig eftermiddagens undervisning och vilka som, likt Mia i Madicken, får titta på medan klasskompisarna äter och blir snurriga i skallen framåt ettiden.
Det är dock inte samma sak som att varje enskilt önskemål behöver tillgodoses. Föräldrar som har särskilda krav, som att grönsakerna ska vara närodlade eller har satt barnet på LCHF-diet, får vackert packa ner godkänd mat. Den notan bör knappast skickas till skattebetalarna.
Det betyder inte att det finns ett egenvärde i att alla i skolmatsalen äter samma sak. Exempelvis ska elever med allergier givetvis få specialkost och skolorna bör ställa fram minst två rätter, varav en vegetarisk. Dels för att man då tar hänsyn till vegetarianernas önskemål samtidigt som man minskar det generella behovet av specialkost. Dels för att det gör att elever som inte är vegetarianer får upp ögonen för vegetariska alternativ, som är betydligt bättre ur miljösynpunkt och sannolikt kommer att utgöra en allt större del av det samlade näringsintaget i framtiden.
Men längre än så bör kommunerna inte gå. Skolornas matsalar är helt enkelt inga a la carte-restauranger där var och en kan välja att köra GI-metoden i årskurs tre, Atkins i femman och under högstadiet kräva alternativ så fort det serveras soppa. Det gäller oavsett om maten ratas på grund av allergi, religion, etik eller smak.
Därför är den väg som Flens kommun har valt när det gäller att möta religiösa behov rimlig. Där ställer skolorna varje dag fram minst en vegetarisk rätt, vilket betyder att det alltid finns mat som såväl muslimer, judar och vegetarianer kan äta utan att bryta mot vare sig moral eller religiös praxis. Därefter är det stopp, med undantag för allergier, för precis som kommunens måltidschef Jolanda van Vliet sa i gårdagens tidning är det omöjligt att möta alla undantag från det ordinarie utbudet.
Men, invänder vän av ordning, om en muslim, jude eller vegetarian är allergisk mot paprika, och det vegetariska alternativet innehåller paprikabitar, samtidigt som dagens andra rätt är spagetti med ost- och skinksås – har eleven då rätt till specialkost med hänvisning till allergin, eller ska hen hänvisas till skinkan?
Vad sägs om att vara lite pragmatisk, vilket många skolor sannolikt redan är?
Låt barnet gå in i köket och hämta en tallrik filmjölk, värm upp rester från gårdagen eller erbjud samma alternativ som ges till de glutenintoleranta eleverna. Det blir kanske inte alltid en fullvärdig näringsrik lunch, men vid enstaka tillfällen fungerar improviserade nödlösningar utmärkt. Den som inte letar efter problem kan enkelt lösa dem när de uppstår.