I går morse avhystes EU-migranterna från tunneln under Eskilstunas tågstation, allt i enlighet med den politiska majoritetens önskemål. Poliserna, som uppenbart var föga roade av sin uppgift, hade inget bättre råd än att säga att tiggarna var välkomna att sova på en camping, eller hitta en privat markägare som var villig att hysa dem.
Förslagen var förstås absurda. Den som har råd att övernatta på en camping kan även hyra en lägenhet. Människor som tigger för egen och sina släktingars brödföda är i en helt annan situation.
Men ingen skugga ska falla på poliserna. De gjorde sitt jobb och blev ofrivilliga förmedlare av ett budskap. Dess innebörd är att de politiker som styr Eskilstuna struntar i var de som avvisades i går sov i natt och natten som kommer och nästa...
Det här förhållningssättet från de folkvalda är djupt problematiskt. Tiggare på Eskilstunas gator har väckt starkt engagemang hos många Eskilstunabor. Men situationen har även triggat personer med motsatta attityder. Kranarna har öppnats för en offentligt manifesterad cynism och ett besinningslöst hat mot människor som lever i en utsatthet som få svenskar kan relatera till. Vissa av dessa individer nöjer sig med att dela med sig av sin avloppspoesi på sociala medier. Andra går till verbala angrepp mot tiggarna eller gör något än mer handgripligt.
Politikernas ord och handlingar påverkar dessa normer. När Eskilstunas valda företrädare säger att tiggarnas situation inte behöver bekymra skattebetalarna, bidrar de till en brutalisering av det allmänna medvetandet. Det blir lättare att spotta, hata eller bara vända bort blicken.
Den politiska ledningen kunde ha gjort annorlunda och man var på väg i den riktningen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober att kommunen tillsammans med frivilligorganisationer skulle "hitta sätt att erbjuda tiggare sysselsättning eller på annat sätt underlätta deras sociala situation". Beslutet fattades i bred politisk enighet. Bara SD var ointresserade av dessa frågor och ville enbart försvåra tiggeri genom ett tillståndskrav.
De kommunala tjänstemän som började arbeta med frågan insåg snart att tak över huvudet var absolut grundläggande för att förbättra tiggarnas livssituation.
Frivilligkrafter såg till att de fick sova inomhus under vintern men när våren kom försvann den möjligheten. Tiggarna blev åter hänvisade till sovplatser ute.
Plötsligt vände den nya politiska majoriteten 180 grader. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ville inte längre ta ansvar för fullmäktiges oktoberbeslut. De tre partierna meddelade i en vägledning till kommunens tjänstemän att det inte är kommunens ansvar att lösa problemet med boende och sociala insatser för tiggarna.
Frivilligorganisationen "En bättre chans" som arbetar med att hjälpa tiggarna och som hade sökt bidrag från kommunen skulle inte räkna med bifall, var beskedet från kommunalråden.
Men innan nejet från majoriteten meddelades hade tjänstemän tagit fram idéer, som också har kommunicerats till den politiska ledningen, om smarta lösningar för tiggarnas boende. Det finns kommunala lokaler, med våtutrymme, som skulle kunna användas till övernattning. Märk väl, det är lokaler som redan står till kommunens förfogande och som därmed inte kostar extra i lokalhyra. I den mån det skulle kräva pengar för kringkostnader, handlar det om små belopp. Därmed är det även en bättre väg ur samhällsekonomisk synpunkt än att låta frivilligorganisationer bekosta allt. Det är klokare att använda befintliga resurser än att ta nya i anspråk.
Allt som krävs är en gnutta medkänsla och politisk vilja.