Risken för smitta går före

Män som har sex med män måste iaktta avhållsamhet under en tid för att kunna bli blodgivare. Det finns goda skäl till denna regel.

Ledare2012-08-07 05:30
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Ta bort karenstiden på ett år för blodgivning bland gruppen män som har sex med män. Det föreslog centerledaren Annie Lööf under Pridefestivalen. Hon menar att reglerna är diskriminerande och pekar ut bi- och homosexuella män. Individer ska inte behöva lida av konsekvenserna av att det finns en hög andel hiv-smittade i denna grupp. Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, som sysslar med diskrimineringsfrågor på löpande band, håller dock inte med och menar å sin sida att folkhälsofrågan och frågan om hiv-prevention går före.

Nyligen avslutades Världsaidskonferensen i Washington. Där presenterades siffror som visar på att hiv-smittan ökar just bland män som har sex med män i alla länder där statistik förs. I Sverige står gruppen för nästan 60 procent av den inhemska hiv-spridningen. Dels beror detta på psykosociala faktorer, där en redan marginaliserad och diskriminerad grupp utsätter sig för ett ökat riskbeteende i sina sexuella kontakter, och där det preventiva arbetet brister. En otillräcklig kännedom om risker i kombination med tilltron till de mer effektiva bromsmedicinerna bidrar också till ett mer riskabelt beteende.

När en homo- eller bisexuell man vill bli blodgivare, måste han intyga att han inte haft sex med andra män på ett år. Denna försäkran görs på hedersbasis, och gäller även de personer som lever i fasta, monogama relationer. Problemet är dock uppenbart: det är endast möjligt att redogöra för sin egen sexuella aktivitet och inget test är hundraprocentigt säkert. Det går aldrig att komma åt folk som ljuger när de svarar på frågor hos blodcentralerna, samtidigt som reglerna finns där för att tydliggöra vilka människor som är mest utsatt för risker. Dessutom tar det över tre månader innan en hiv-smittad bildat antikroppar som syns i test, vilket gör det obligatoriska snabbtestet vid blodgivning otillräckligt.

Det sägs att vägen till helvetet är kantad av goda föresatser. Men innan frågan om diskrimination kan lösas, måste den medicinska risksituationen lösas. Diskrimineringsargumentet är sekundärt när statistiken visar att smittorisken är överhängande stor i den aktuella gruppen. Lööfs förslag är anmärkningsvärt och väcker frågan om varför Centerpartiet inte sökt rådgivning eller försökt förankra frågan bland de grupper som förslaget berör. RFSL stödjer inte Annie Lööfs utspel, och siffrorna från Smittskyddsinstitutet är tydliga.

Reglerna har för övrigt redan liberaliserats. Före 2010 var det inte möjligt för en man som någon gång haft sex med en man att ge blod överhuvudtaget. Den regeln var för hård, för kategorisk och generaliserande. Det var rätt att den ändrades. Karenstidens längd, som nu är ett år, kan diskuteras, samtidigt som det är viktigt att få en mätbar period över hur de nya reglerna påverkar statistiken. Hiv-smitta särskiljer inte på sexuell preferens och är lika farligt för alla. Därför är det också viktigt att minska riskerna där vi vet att de är störst. Det är inte diskriminerande. Det är av största vikt.

Läs mer om