Att stå utan effektivt luftvärn vid en konflikt där Ryssland tar till vapen i Östersjöområdet skulle vara en ruskig situation.
Men just luftvärn av betydelse har Sverige saknat under många år. Att ändra på detta var en av de större och mer dyrbara åtgärderna när besluten om att stärka det militära försvaret togs. Valet kom att stå mellan ett beprövat amerikanskt system och ett nyare franskt. Båda visades upp i Sverige 2017, i samband med den internationella militärövningen Aurora, som delvis genomfördes i Sörmland.
De första delarna av det beställda amerikanska systemet Patriot installeras nu. En av de allvarligaste luckorna i Sveriges militära försvar är därmed på väg att täppas till. Att det är en del av ett fördjupat militärt samarbete med några av Nato-länderna är ingen nyhet.
Vad det handlar om är inte minst förmågan för demokratierna att skydda de tre små baltiska staterna. Natostyrkorna som är stationerade i Estland, Lettland och Litauen är relativt små. Möjligheten till snabb förstärkning västerifrån om kris hotar är betydelsefull. Det ska vara trovärdigt att rysk ockupation av en demokrati vid Östersjön inte kan ske utan allvarlig militär konfrontation med Nordamerika och Europa. Den trovärdigheten är viktig även för Sveriges och Finlands säkerhet.
Det behövs också bättre defensivt skydd mot den ryska upprustningen med ballistiska robotar som kan nå nästan hela Västeuropa. Sådana finns baserade bland annat i Kaliningrad. Det har därmed blivit en ännu större risk för Sverige att helt sakna effektivt luftvärn med sådan räckvidd att det kan försvåra hot, utpressning eller anfall.
Valet av det amerikanska systemet, som också finns i några av våra grannländer söder om Östersjön, innebär att radarsystemen i luftvärnet i dessa länder kan länkas till varandra och ge fördelar om hotfulla lägen skulle uppstå. Den möjligheten har Dagens Nyheter belyst i ett par artiklar. Då har den klyfta visats som finns mellan SD och en rad andra partier i frågor om Sveriges säkerhetspolitik.
Här finns en del sekretessbelagda frågor. Inte minst försvarsminister Peter Hultqvist (S) är återhållsam i sina uttalanden. Men han understryker också den stora vikten och den strategiska betydelsen av luftvärnsinköpet från USA.
Både han och försvarsutskottets ordförande Pål Jonsson (M) står tydligt i motsättning till SD:s Roger Richthoff, som i enlighet med det partiets linje ”säger blankt nej” till att koppla upp ländernas Patriotsystem mot varandra. SD var emot hela Patriotinköpet.
De var även emot det viktiga värdlandsavtal som Sverige och Finland har, som underlättar mottagande av stöd västerifrån vid kriser och hot. SD hänvisade till att det franska systemet skulle kunna kompletteras med en sensor tillverkad i Sverige. Men leveranser av modernt luftvärn mot ryska robotangrepp hade då dröjt.
Det är en gåta hur moderaternas försvarspolitiskt ansvariga kan stå ut med sin partilednings satsning på att bygga regeringsmakt på ett parti som inte delar demokratiernas värdegemenskap – och som är emot Sveriges säkerhetspolitik.