Det får personer som just fått uppehållstillstånd lära sig på den kommunala utbildningen i Göteborg. Kursboken ”Om Sverige – samhällsorientering på lättläst svenska” är framtagen av tjänstemän i kommunen. Den politiska vinklingen är hård.
LO är den enda fackliga centralorganisationen som nämns vid namn. Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna ”kallas högerpartier” slås det fast i boken och a-kassan beskrivs som en oavhängig del av det fackliga medlemskapet.
Avdelningen svensk historia är i samma stil. Socialdemokraterna är i fokus vid genomgången av de politiska skeendena runt förra sekelskiftet. Partiet bildas av arbetare som kräver sin rätt, genomdriver rösträttsreformen och omfördelar det välstånd som redan är skapat – oklart hur. Frikyrkorna och nykterhetsrörelsen finns med i utkanten av berättelsen men mittpunkten är socialdemokratin.
Genomgången av politiska ideologier är begränsad till socialism, liberalism och konservatism där enbart socialister sägs ha arbetat för allmän och lika rösträtt. Vad svenska liberaler gjorde i rösträttsstriden får de nyanlända invandrarna inte veta.
I den komprimerade historien om Sverige finns monarker, krig och klasskamp som leder fram till det socialpolitiska lyckoriket. Men inga 1800-talsreformer som släppte loss marknadskrafterna och röjde vägen för det svenska undret, inga uppfinningar, inga företag och företagare. Ingen betoning av den tidiga rättsstatens, äganderättens och näringsfrihetens roll för Sveriges ekonomiska uppsving.
Början av förra seklet beskrivs i boken som ”en svår tid” där ”många var fattiga och missnöjda med sin situation” varefter Per Albin Hansson kommer in i bilden.
Det är ett sätt att presentera det. Ett annat är att Sverige under 1800-talets senare del upplevde hög tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Reallönerna för industriarbetare mer än fördubblades mellan 1860 och 1900. Denna tidsperiod var inte bara missväxtår, kris på landsbygden och utvandring till Amerika.
Göteborgs kommuns pamflett är förstås extrem i sitt slag, men den politiska snedvridningen och brist på vetenskaplighet i svenska läroböcker har funnits länge. Patrik M Andersson, Nima Sanandaji och Fredrik Segerfeldt har visat det vid en genomgång av kurslitteraturen i svenska för invandrare (Timbro, 2006). Mauricio Rojas har belyst samma problem i grundskolans läroböcker i historia (Timbro, 2007).
Det finns uppenbarligen saker att rätta till även i denna del av skolundervisningen.