Vladimir Putins mardrömsscenario blev därmed sanning. Dock valde 18 procent av EU-parlamentarikerna att rösta för Putin och mot Ukraina. I den skaran ingår Kristina Winberg (SD) och Peter Lundgren (SD).
Protesterna som inleddes på Majdan i november förra året var en direkt följd av att Ukrainas dåvarande president, Viktor Janukovitj, hade försökt stänga dörren till EU. Utvecklingen sedan dess är välkänd. Putin har – genom militära interventioner, splittringspolitik och cynisk propaganda – tvingat Ukraina att betala ett oerhört högt pris för sin territoriella integritet, men har trots det inte lyckats kväsa den ukrainska strävan att närma sig EU.
I EU-parlamentet valde 535 parlamentariker att stödja avtalet mellan EU och Ukraina. Mot röstade 127 ledamöter, medan 27 lade ner sina röster. I Ukrainas parlament var motsvarande siffror 355 röster för, 0 röster mot och 35 nedlagda. För att avtalet slutligt ska träda i kraft krävs ett nationellt godkännande från de 28 EU-länderna.
Betydelsen av avtalet är verkligen stor. Det lägger grunden för ett brett ekonomiskt och politiskt samarbete mellan EU och Ukraina, där frihandel och ökad rörlighet för medborgarna ingår som viktiga element. Samtidigt åläggs Ukraina att genomföra reformer för att trygga demokratiska principer, rättsäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter. Kort sagt bidrar det med ovärderlig framtidstro i ett konflikthärjat Ukraina, vars ekonomi är körd i botten.
Men för sådant har Kreml föga förståelse.
Fast vilka är då de EU-parlamentariker som röstade mot Ukraina och för Putin? Bland de svenska ledamötena var det endast de båda från SD, Kristina Winberg och Peter Lundgren, som sade nej till avtalet. I det ytterst tveksamma sällskap SD därmed sällar sig till ingår även partigruppskollegorna i brittiska, populistiska Ukip, samt diverse andra politiska ytterligheter på både höger- och vänsterkanten. Några exempel är nynazistiska Gyllene gryning (Grekland), antisemitiska Nationella fronten (Frankrike), högerextrema Jobbik (Ungern), samt Die Linke (Tyskland), med ursprung i det östtyska kommunistpartiet.
Att det är på detta sätt som Sverigedemokraterna väljer att agera på EU-nivå är naturligtvis viktigt för väljarna att få veta. Parlamentarikerna från den populistiska 'Femstjärnerörelsen' (Italien) – som är det näst största partiet i SD:s partigrupp – valde åtminstone att lägga ner sina röster. SD, däremot, tvekade inte det minsta inför att springa Putins ärenden – och för det finns inga godtagbara ursäkter.