Däremot behöver läsare av Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning inte bli förvånade av Uppdrag Gransknings redovisningar. Den senaste – om den så kallade Revolutionära Fronten – sändes i går kväll . Här i tidningen har just våldsbeteende hos denna och andra extremgrupper beskrivits utförligt. Tidningens reporter Mathias Ståhle intervjuades också i Uppdrag Granskning, i egenskap av en av pressens mest kunniga granskare av våldsinriktade politiska ytterkantsgrupper.
I Mälardalslandskapen har flera av våldsbrotten i extremistmiljöer ägt rum. I rättegångar den senaste tiden har män som bott eller agerat i Sörmland stått åtalade. Vid en husrannsakan i Eskilstuna fann polisen brandbomber och gatustridsvapen.
Brott av detta slag är numera inte direkt sällsynta. De har inte heller dykt upp plötsligt. Upploppen i Göteborg 2001, liksom flera mord och andra rasistiska eller extremistiska brott på 80- och 90-talen hörde ihop med antidemokratiska åsiktsriktningar som går igen i dagens extremism.
Det handlar inte heller om en enda extremistriktning, och det handlar inte om grupper som är idémässigt isolerade från mer breda strömningar på politikens ytterkanter. De våldslystna smågrupperna har inga egna ideologiska farvatten som är stora nog att segla i. De har utan undantag en idérelation till bredare ideologiska riktningar, där större grupperingar och opinionsbildare av olika slag sprider idéerna och fiendebilderna – men inte själva skickar runt slagsmålskommandon.
Politiska extremister och våldsverkare på alla kanter har länge slunkit undan påföljd så ofta att de kunnat känna sig immuna, både vad gäller rättsväsendet och stora delar av nyhetsförmedlingen. Detta verkar nu vara på väg att ändras. Polisen har avslöjat åtskilligt, och det har resulterat i åtal och fängelsestraff. Uppdrag Gransknings båda program är tecken på en ökad uppmärksamhet i storstadsmedier.
Det behövs konsekvens i att försvara de demokratiska spelreglerna och umgängesformerna i ett fritt land som Sverige. Där ska inte vara tvetydigheter, de demokratiska riktningarna ska hålla ihop om denna linje. Nazimetoder är förkastliga och vedervärdiga, och det gäller i alla riktningar, såväl när de används av nazister som när de används av andra som påstår sig ogilla nazister men kopierat deras fasoner.
Politikens dagordning ska inte sättas med militant språk på gator och torg, och framför allt inte med våldsmetoder. Inställningen att bara se en sidas övertramp och brott, och ursäkta mötesstörningar, brott eller ensidig myndighetsanvändning mot vissa motståndare duger inte alls. Brott ska hanteras av rättsväsendet, även då de har ideologiska förevändningar. Antidemokratiska och andra extremistiska rörelser ska mötas med värderingar och debatt – och med ett engagemang i demokratins vardag.