Malaysia Airlines-planet hade tre timmar innan dess lämnat Amsterdam med Kuala Lumpur som destination. Samtliga 298 personer som fanns ombord miste livet i kraschen, 80 av dem var barn. Men skuldfrågan är ännu inte – officiellt – klarlagd.
Allt pekar dock mot att det var de ryskstödda separatisterna som genomförde illdådet, troligtvis utan att inse att det var ett vanligt passagerarplan som rörde sig i luftrummet. Bland annat skröt, i ett tidigt skede, separatisternas befälhavare Igor Girkin på sociala medier om att ett ukrainskt militärplan hade skjutits ned. Vidare finns trovärdiga ögonvittnesuppgifter om att separatisterna hade tillgång till så kallade Buk-robotar.
Den undersökningskommission där fem länder deltar – Nederländerna, Australien, Malaysia, Ukraina och Belgien – har ännu inte med säkerhet kunnat fastställa hur nedskjutningen gick till. Den holländske åklagaren Fred Westerbeke, som är huvudansvarig för utredningen, har dock framhållit att det mest sannolika scenariot är att planet träffades av just en Buk-missil.
Den ryska statspropagandan har samtidigt serverat en mängd egna teorier – varav samtliga pekat ut ukrainska trupper som skyldiga. Bland annat har det hetat att ukrainskt stridsflyg sköt ner MH17 och senare att en Buk-missil av äldre modell hade avfyrats mot planet från ett område kontrollerat av Ukraina.
Syftet är uppenbart: Att dränka de mer trovärdiga förklaringarna i falsarier. Bakom denna strategi döljer sig sannolikt en oro över att det ska kunna ledas i bevis att Ryssland har försett separatisterna med missilsystem av Buk-typ och att det de facto var dessa som användes vid nedskjutningen.
Utredningskommissionen har hittills intervjuat över 100 vittnen och även mött viss kritik för att arbetet drar ut på tiden. Westerbeke har svarat genom att betona vikten av att de resultat som så småningom presenteras är "transparenta, robusta och uppnår ett tillräckligt högt bevisvärde". Åtminstone till slutet av året räknar man med att arbetet ska fortgå.
Samtidigt har länderna i utredningskommissionen begärt att FN ska tillsätta en tribunal där de misstänkta för nedskjutningen kan åtalas när utredningen väl är klar. Föga förvånande har Ryssland kraftigt motsatt sig detta. Gennady Gatilov, biträdande utrikesminister, har i rysk media uttalat sig och sagt: "Vi är mot ett sådant förfarande. Vi anser att det är både olägligt och kontraproduktivt".
Det ryska agerandet visar tydligt på hur osunda egenintressen tillåts vara vägledande under en allt mer auktoritär Putin, samtidigt som respekten för andra stater, deras medborgare och upprätthållandet av goda internationella relationer fullständigt åsidosätts. Därför är även de sanktioner som har införts mot Ryssland nödvändiga.