Möjligheterna till resultat har numera förbättrats, jämfört med tidigare. En del är redan uträttat. Utrymmet för skattefusk har begränsats.
För att fortsätta uppröjningen behövs mer internationellt samarbete, där EU och OECD är viktiga organisationer. Mycket återstår att göra. Süddeutsche Zeitung och andra ledande tidningar har påmint om det, med avslöjade dokument från en ljusskygg juristfirma baserad i Panama.
Mycket av publiciteten om detta i Sverige har varit mer än måttligt yrvaken. Lämpliga huvuddrag i en politik mot skatteflykt, brevlådeföretag och kriminell penningtvätt har ju sedan ett bra tag avtecknat sig tydligt.
Inte heller verkar man vilja minnas att en del av just de här missförhållandena har angripits med framgång, genom internationellt samarbete i främst OECD, samt med ändringar i svensk skattelag. Båda delarna skedde under Anders Borgs finansministertid.
Motståndet och svårigheterna att komma vidare är dock avsevärda. Men vad som bör stå på dagordningen är rätt tydligt – och det mesta har vid olika tillfällen förespråkats här på ledarsidan.
Plikt för banker att lämna kontrolluppgift till andra länders skatteverk är nu till rätt stor del genomförd. Och att skattemyndigheter, polis och underrättelseorgan vägrar samverka med andra demokratier i ekonomiska utredningar har säkert blivit mindre vanligt efter 11 september 2001.
Genom OECD har uppnåtts att skatteflyktsholmar och liknande hotas av utfrysning ur det västliga ekonomiska systemet om de envisas med en del sätt att främja skattebedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.
Däremot har man knappast kommit någon vart med att få slut på förekomsten av kraftigt mörklagda bolagsregister. De används inte bara för att smita runt bankers uppgiftsskyldighet för privata kapitalinkomster – genom att en förmögenhet som stoppats undan i utkanten av något rikt lands finanssektor ges en skenbar ägare i form av ett brevlådeföretag vid Karibiska havet.
Här behöver regeringar, i och utom EU, tala allvar med varandra. En del av deras egna bolagsregister bidrar till att hemliga bolag är ett så vanligt redskap för brottslighet och för diktaturstater eller tjuvaktiga makthavare i korrruperade länder. Bland annat Holland och ett fåtal av USA:s delstater har mörklagda bolagsregister som konkurrensmedel för att suga åt sig koncernkontor, banker och advokatrörelser från andra länder och delstater. Det försvårar kraftfulla åtgärder mot sådana som Panama.
Vidare behövs en del ökad samverkan om bitar av företags- och annan beskattning, samt skattereformer i flera länder för att täppa igen kryphål, bredda skattebaser och sänka alltför uppskruvade skattesatser. Länder (Luxemburg inte minst) med artificiellt låga skattesatser på patent- och royaltyinkomster, i syfte att snylta på andra staters företagande bör pressas att sluta med det. Motsvarande gäller nollskatter på alkohol eller hasardspel, vilka syftar till att tjäna på att socialt skada andra inom EU.
Förra regeringens ingripanden mot de räntesnurror som storföretag hade för skatteflykt ledde till lägre skattesats och bättre villkor för riktigt företagande. Liknande saker kan behövas i fler länder.
De förmenta "skatteparadisen" snedvrider kapitalmarknad och näringsliv. De skadar ett liberalt ekonomiskt system. De förvärrar också hotbilder mot fria länder från såväl kriminalitet som terrorism och diktaturstater.
Mot allt detta behövs stärkt internationellt samarbete – inte nationell inskränkthet och angrepp mot marknadsekonomi och handel.