Frågar man människor om hur problemet med överbeläggning på sjukhusen ska lösas säger många: fler platser. Riktigt så enkelt är det dock inte.
I en undersökning som radioprogrammet Kaliber har gjort uppger 15 av 21 landsting att de måst stänga vårdplatser på grund av sköterskebrist. Enkel logik säger då, att funnes det fler sköterskor så skulle platserna kunna öppnas och nyttjas igen. Problemet löst. Men lyssnar man med regeringens äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm, intervjuad i P1-Morgon i fredags, så är det betydligt mer komplicerat än så – åtminstone i genomförandefasen. Och läkarna, sjuksköterskorna, undersköterskorna, sköterskorna med specialistkompetens (exempelvis geriatrik) blir inte heller fler i en handvändning.
När det blir överbeläggningar på sjukhusen kommer hela problematiken i dagen. Medicinskt färdigbehandlade patienter blir kvar på sjukhusen när kommunerna inte klarar av att ordna med särskilt boende eller hemtjänst för dem. Lagen säger att kommunerna ska ordna med sådant inom fem vardagar. Men när sjukhusen ofta ringer till kommunerna samma dag som patienten är medicinskt färdigbehandlad, och tror att dessa omedelbart tar fram en plats på ett korttidsboende eller ordna med hemtjänst för en kund till... Det säger sig självt att det inte går.
För ordningens skull bör sägas att Sverige har få vårdplatser jämfört med många andra länder. Desto större anledning att organisera verksamheten så man använder dem på bästa sätt. Enligt Nilsson Bågenholm gör man detta genom samtal och planering, genom bättre samarbete mellan kommunerna och landstingen.
Det är nästan löjligt självklart. Ändå förefaller såväl landsting som kommuner tagna på sängen. Om det är så här man hanterat utslussningen av medicinskt färdigbehandlade patienter genom åren, när platserna var fler och patienterna färre, borde det ha stått klart för länge sedan att det inte fungerar längre. Nilsson Bågenholm påpekar dock att det ser olika ut från kommun till kommun.
När man säger att det behöver sparas inom vården får det oftast en negativ klang. Ingen förstår hur och på vad det ska sparas när personal går på knäna och väntetiderna i vården kan bli långa. Men det finns faktiskt pengar att spara inom vården – på ett bra sätt. De 174 miljoner kronor som kommunerna betalade i straffavgift till landstingen, för att de inte klarade av att ordna med vårdplatser eller hemtjänst inom föreskriven tid, hade kunnat användas på ett mycket bättre sätt. Landstingens kostnader för överbeläggningar och onödiga sjukhusvistelser beräknas till 1,7 miljarder. En femtedel av alla patienter över 65 år, till exempel, skrivs ut från sjukhusen, bara för att återkomma inom en månad, eller rent av inom en vecka, för behandling av samma krämpa eller symtom.
Med bättre vårdplanering och samarbete skulle alla resurser inom vården kunna användas smartare. Med tanke på hur befolkningspyramiden ser ut, där de vårdbehövande äldre på lite sikt kommer att bli fler, är det av yttersta vikt att skyndsamt styra upp äldrevårdskedjan.