Det svenska raset i Pisa-undersökningen har som bekant varit omfattande – inget annat OECD-land har uppvisat lika kraftiga försämringar som Sverige. I måndags presenterade Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat, den rapport som dåvarande alliansregering beställde med anledning av den fortsatta nedgången i Pisa 2012. Det är en relativt dyster bild som målas upp i rapporten. Mycket fokus läggs på lärarna och läraryrket.
OECD-undersökningen TALIS 2013 (Teaching and Learning International Survey) visade att endast fem procent av de svenska lärarna känner att deras yrke värdesätts i samhället, medan drygt hälften av dem uppger att de skulle bli lärare om de fick välja på nytt. I Finland upplever däremot 60 procent att läraryrket värdesätts och 85 procent skulle göra om sitt yrkesval. Dessa siffror är talande.
I den nya rapporten från OECD framhålls också vikten av att läraryrkets status höjs i Sverige. Några av de faktorer som pekas ut som avgörande för en sådan utveckling är: Bättre karriärmöjligheter och löneutveckling, minskad administrativ arbetsbörda, bättre samarbets- och återkopplingsmöjligheter för lärare, samt hårdare antagningskrav till lärarprogrammen.
Beträffande den sista punkten sade Schleicher i måndagens Aktuellt: "Lärarutbildningen är väldigt splittrad här. 28 högskolor gör sitt bästa, men det finns ingen enhetlighet i varken grundutbildningen eller fortbildningen." OECD gör även bedömningen att kvaliteten skulle höjas med färre lärarhögskolor än i dag.
Mycket talar för att Sverige har hamnat i en ond cirkel. Många utbildningsplatser i kombination med allt färre sökande medför låga antagningskrav, vilket bidrar till att ytterligare sänka läraryrkets status. Vårterminen 2014 antogs 25 personer med resultatet 0,1 på högskoleprovet – ett sämre betyg än vad man statistiskt sett skulle få genom att slumpmässigt välja svarsalternativ. I en kommentar till SVT sade Hanna Enefalk, universitetslektor vid Uppsala universitet, då att det är tydligt att studenterna ofta inte klarar av att ta sig igenom kurslitteraturen.
När läraryrket inte längre lockar högpresterande och kompetenta individer kommer det naturligtvis också att synas i undervisningen. I slutändan är det eleverna som blir lidande. I Studio ett på Sveriges Radio menade Schleicher att svenska elever får bra betyg för mindre bra insatser. Han betonade också att de olika uppgifter som dessa tilldelas inte är tillräckligt utmanande.
Ett av de förslag som OECD presenterar i sin rapport om den svenska skolan är att ett nationellt institut med fokus på att höja kompetensen hos lärare och rektorer bör bildas. Fokus skulle där ligga på att hitta vägar för att locka akademiskt ambitiösa personer till skolvärlden och att hitta metoder för hur redan anställda kan utvecklas i sin yrkesutövning.
Detta vore välkommet. Givet är också att lönerna och antagningskraven för lärare måste höjas, samt att förväntningarna på eleverna måste skärpas.