De ständigt sjunkande skolresultaten i Flens kommun säger egentligen allt: Här behövs en rejäl make-over för att vända trenden.
Det finns två, inte nödvändigtvis oförenliga sätt att göra det på. Man kan göra som Flens kommun – att metodiskt kartlägga, analysera och föreslå åtgärder "innanför boxen" – arbeta utifrån det man har i form av resurser och lokaler. Man kan också, som i Malmköping, tänka "utanför boxen" och bjuda in en friskola som en ny aktör.
Skolprojektet, som enligt kommunens egen utsago är ett av Sveriges mest ambitiösa skolutvecklingsarbeten, har hållit på i drygt två år nu. Till sommaren går ännu en årskull ut grundskolan utan att Skolprojektet har lämnat några avtryck.
När de boende i Malmköping förstod att de inte skulle få ha sitt högstadium kvar började de undersöka om någon friskola hade intresse av att etablera sig på orten. Europaskolan nappade och lämnade in en ansökan till Skolinspektionen i januari. Före påsk ska Flens kommun lämna sitt yttrande i ärendet.
De flesta partierna i Flen är positiva till att Europaskolan etablerar sig och tror inte att det skulle påverka Skolprojektet nämnvärt. Och till stor del har de rätt. Visserligen skulle Europaskolans etablering betyda att Stenhammarskolan får färre elever än tänkt. Men elevminskningen hade skett ändå fått eftersom många Malmköpingselever hellre söker sig till högstadier på annan ort. Skolprojektets huvuduppgift – att markant höja skolresultaten i kommunen – kvarstår, om ändå med något ändrade förutsättningar. Resurserna inom kommunens skolor måste ändå omfördelas.
I en insändare i tisdagens tidning gav barn- och utbildningsnämndens ordförande, Kristina Jävergren (S), en vink om att det kan bli ett nej från Socialdemokraterna i yttrandet till Skolinspektionen – om det visar sig att Europaskolans etablering påverkar kommunens verksamhet och ekonomi negativt. Det är ett väldigt snävt sätt att se på vad Europaskolans etablering kan innebära. När kommunens mål är att markant höja skolresultaten är det svårt att förstå hur något parti ens kan överväga att tacka nej till en skola som kan göra just det.
Förordar man att Skolinspektionen avslår Europaskolans ansökan är man inte beredd att vända på alla stenar och tänka i nya banor för att nå målet. Då är man fastlåst i kan självtänkande – med enbart förhoppningar om att flera års utredande på sikt ska ge önskat resultat. När friskolor etablerar sig på en ort tenderar det att ge skjuts även åt de kommunala skolorna och lyfta resultaten även på dessa.
Europaskolan har väl fungerande verksamhet. Vissa av dess utbildningar på gymnasienivå ligger i Sveriges absoluta toppskikt. En sådan skola borde varje kommunpolitiker ta emot med öppna armar. Och en kommun med så stora skolbrister som Flen har knappast råd att säga nej.