Rapportens sakliga ansats befinner sig ljusår från både flåsig skönmålning och populistiskt misstänkliggörande.
Det visar sig att det behövs dels riktade åtgärder för att höja utbildningsnivån, öka drivkrafterna för eget arbete och förtydliga vad utländska meriter betyder i svensk kontext. Dels generella åtgärder för att sänka trösklarna till arbetsmarknaden.
82 procent av de vuxna födda i Sverige förvärvsarbetar, men bara 64 procent av de utrikes födda. Den grupp som har allra svagast koppling till arbetsmarknaden är lågutbildade kvinnor som kommit till Sverige som skyddssökande. En av anledningarna, menar utredarna, är att vårdnadsbidraget och möjligheten att plocka ut föräldraförsäkring under långa perioder, i praktiken låser in kvinnorna i hemmet i många år. Vilket också ofta medför att deras barn inte går på dagis och därför är sämre på svenska när de börjar skolan.
Det går nästan inte att överdriva betydelsen av att utrikes födda kvinnor snabbt integreras på arbetsmarknaden. Det är nog oundvikligt att reglerna för föräldraförsäkringen måste ses över. Men ett första och mycket enklare steg är förstås att slopa vårdnadsbidraget.
Personer med till exempel arabiskt och asiatiskt klingande namn har mycket mindre chans att kallas till jobbintervju – också om de har bättre meriter. Det är en lika gammal som nedslående nyhet. Därför behövs ett bättre valideringssystem, en tydligare och mer enhetlig utvärdering av invandrares examina och erfarenheter. Osäkerheten om vad utländska meriter betyder bör minimeras så att utrikes födda kan konkurrera om jobben på lika villkor.
Den diskriminering som sedan återstår och beror på att arbetsgivare helt enkelt föredrar att anställa personer med nordiskt klingande namn, är en annan sak. ESO-rapporten lyfter upp att chefer med invandrarbakgrund i högre grad anställer utrikes födda personer. Det är något att tänka på för företag, myndigheter och andra offentliga arbetsgivare med mångfaldsambitioner.
Rapporten bör studeras noggrant av lagstiftare, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. Också avsnittet som handlar om hur höga ingångslöner skapar svårforcerade trösklar till arbetsmarknaden. De stänger ute och gör att en del människor aldrig lyckas ta klivet in i värmen och bli självförsörjande. Kostnaden för att inte röra ingångslönerna är hög, både för enskilda och det offentliga. Det är dags att utmana definitionen av solidaritet.