På nyhetsplats i måndagens Eskilstuna-Kuriren presenteras siffror som visar att Eskilstunaelevernas resultat blir allt bättre. Det är en välkommen utveckling, men frågan är vad siffrorna egentligen säger om de lokala skolornas insatser för att stärka elevernas kunskapsinhämtning.
Den svenska arbetsmarknaden är i dag svårnavigerad för unga personer. Arbetslösheten är hög och de krav som ställs för att släppas in växer. Talande är att många företag, trots att massvis av arbetssökande finns tillgängliga, inte hittar rätt kompetens. Ett så kallat matchningsproblem har uppstått. Här finns en koppling mellan de svaga skolresultaten i Eskilstunas skolor och den höga arbetslösheten i kommunen.
Därför är det vid en första anblick glädjande att kommunens sammanställning visar att Eskilstunas högstadieelever klarar skolan allt bättre. På ett år har det genomsnittliga meritvärdet höjts rejält. Andelen elever som når målen i 16 ämnen har därtill ökat. Men vad har gett denna förändring?
Grundskolechef Hans Ringström menar att kommunens medvetna kvalitetsarbete nu har börjat bära frukt. Så kan det vara och då är det bara att gratulera. Det finns dock mycket som tyder på att förklaringen inte är så enkel.
Statistik från Skolverket visar att de kommunala skolorna i Eskilstuna gärna ger sina elever högre betyg än vad resultaten i de nationella proven medger. Låt oss ta matematik för årskurs nio som exempel. Där fick 42,7 procent av eleverna i Eskilstunas kommunala skolor ett slutbetyg som var högre än deras betyg i det nationella provet, läsåret 2013/2014. Motsvarande snitt för hela Sverige var 30,8 procent. Samma sorts skillnad mellan Eskilstuna och riket finns i svenska och engelska. Mest "överbetyg" i förhållande till nationella prov ges på Stålforsskolan som tillhör dem som har förbättrat sig mest.
Det finns alltså en risk för att betygsinflation till viss del ligger bakom de förbättrade resultaten i Eskilstunas kommunala högstadieskolor. Under alla omständigheter bör kommunens skolansvariga förklara dessa siffror.