Det låga bostadsbyggandet är ett problem för Sverige på flera sätt. Det håller tillbaka utvecklingen i tillväxtcentra – framför allt i storstadsregionerna och på universitetsorter. Det driver upp priserna på bostäder snabbare än reallöneökningarna och riskerar att leda till överbelåning hos hushåll och prisbubblor. Det göder en svart marknad för de facto försäljning av hyresrätter.
Därför är det positivt om Socialdemokraterna vill göra sitt för att på allvar föra in frågan i valrörelsen. Däremot är det förslag som Stefan Löfven lanserade i sitt första maj-tal obegripligt.
Löfven förordade att det statliga bolåneinstitutet SBAB tillhandahåller kapital till byggande. Det ska möjliggöras genom att staten tillför bolaget tre miljarder kronor i eget kapital. Medel tas från andra statliga bolag . Om SBAB då lånar ut tio gånger det tillförda kapitalet kan det ge 15 000-20 000 nya lägenheter.
Så går resonemanget och grundar sig på bostadsmarknadens aktörers upplevda problem att få fram kapital till sina projekt.
Det sista är korrekt. Denna analys gör inte minst kommunerna, vilket framkommit exempelvis i rapporten från den sörmländska bostadsberedningen, tillsatt av länsstyrelsen. Men svårigheterna har att göra med bostadsmarknadens, inte kapitalmarknadens sätt att fungera. Problemen är de höga produktionskostnaderna, de utdragna planprocesserna, de reglerade hyrorna. Det är sådant som gör det svårt att hitta dem som är intresserade att genomföra och finansiera byggprojekt.
Det löses genom att undanröja hinder på bostadsmarknaden, inte genom att ösa ut mer statligt bankkapital. Det råder inte någon generell brist på kapital, räntorna är rekordlåga. När Socialdemokraterna så understryker att SBAB ska engagera sig i byggandet på marknadsmässiga villkor är förvirringen total. Vad hindrar det solida SBAB att göra det redan i dag, utan de extra miljarderna?
Löfvens utspel illustrerar samtidigt låsningarna i bostadspolitiken. Inget parti vill ta några stora grepp, som övergång till marknadshyror eller en radikal förändring av plan- och bygglagen som kraftigt begränsar möjligheterna till överklagande. I stället är det mycket petande i marginalen och emellanåt, som nu med Socialdemokraterna, kraftfulla slag i luften.
Landets kommunpolitiker behöver dock inte vänta på sina kamrater på riksplanet utan kan göra en hel del själva för att få fram fler bostäder. Flera kommuner kan handla upp nya bostadsbyggen ihop för att pressa byggkostnaderna. Byggare kan köpa kommunal mark med lång avbetalningstid, alternativt att de privata bolagen bygger på kommunal mark med tomträtt. Allt detta har i olika grad prövats med framgång men i alldeles för liten omfattning. Inget hindrar att exempelvis de sörmländska kommunerna sätter igång med det – redan på måndag.