Väljarna röstar, gillar demokratin men är misstänksamma mot politiker.
Foto: Janerik Henriksson / TT
Novus årliga demokratirapport, som presenterades i Almedalen innehöll både goda och dåliga nyheter. Nästan alla väljare (97 procent) är beredda att försvara demokratin, men 44 procent menar att den är hotad. SD:s väljare sticker ut, de har mindre tillit och tilltro.
Det finns visserligen anledning att ta mätningar med en viss nypa salt. I takt med digitaliseringen har de blivit lättare att genomföra. Företag och myndigheter sänder ständigt ut förfrågningar vid inköp eller kundkontakter. Det lär minska svarsfrekvensen, medborgarna kan lätt känna sig störda över dessa till synes ständiga mätningar.
Stundtals verkar avsändaren påverka resultatet. I Eurobarometern, som EU-kommisionen och EU-parlamentet ligger bakom, vill 53 procent införa euron och 41 procent säger nej. Men i SCB:s partisympatiundersökning var 49,5 emot och 32 procent för.
Novus har fått svar från drygt 1099 personer och har ställt frågorna under flera år. Det gör svaren rimligt trovärdiga.
Många kan tänka sig att göra en insats genom att gå med i organisationer, politiska partier eller demonstrera. Fler säger sig vilja vara med lokalt. Det visar hur viktig kommunpolitiken är, även om väljarna samtidigt har större förtroende för rikspolitiker än kommunpolitiker.
Misstron mot våra folkvalda politiker verkar utbredd. 35 procent anser att dagens politiker försvagar demokratin, och hela 61 procent tror inte att politikerna har förtroende för väljarna. Men samtidigt har 69 procent tilltro till demokratin i Sverige.
Novus redovisar även svaren uppdelade i tre väljargrupper, de som stöder regeringspartierna respektive de rödgröna och Sverigedemokraterna. De grupperna blir tillräckligt stora för att i sig ge någorlunda statistiskt trovärdiga resultat.
Här framträder tydliga skillnader. 50 procent av SD-väljarna och 49 procent av de rödgröna anser att demokratin är hotad, motsvarande siffra för regeringspartiernas väljare är 33 procent.
De svarande fick ange upp till de tre största hoten mot demokratin. Här angav 60 procent av SD-väljarna invandring/integration, men andelen var 37 procent bland regeringsanhängarna. Det var endast 7 procent av de rödgröna som uppgav invandring/integration.Vinkling i media nämns av 38 procent av SD-väljarna mot 23 procent av regeringspartiernas anhängare. Däremot är betydligt fler av dem som stöder regeringen än av dem som stöder SD oroade över hot mot politiker och mot rättsväsendet.
Hälften anser att nyhetsmedia medvetet vinklar nyheter efter en egen agenda, en varningssignal till public service och mediehus. 81 procent av SD-väljarna tycker så, liksom 61 procent av dem som stöder regeringspartierna. Däremot anser bara 30 procent av de rödgröna att det finns en medveten vinkling.
Nedbrutet på olika kanaler och tidningar blir svaren mer nyanserade. Misstron mot Aftonbladet, Expressen och TV 4 är störst. SVT, Sveriges radio (SR) och andra stora tidningar har lägre siffror. 32 procent för SVT och fallande siffror för övriga. SD-väljarna misstro mot public service är massivt. 67 procent tror att SVT och 58 procent att SR medvetet vinklar. Betydligt lägre siffror för regeringspartiernas anhängare: 40 procent för SVT och 34 för SR. Bland rödgröna väljare är det bara 11 procent för SVT och 9 procent för SR.
De traditionella medierna har således betydligt större förtroende bland rödgröna väljare än bland övriga. I synen på vilka sakfrågor som hotar demokratin finns också tydliga skillnader mellan regeringsunderlag och opposition.
Skillnaderna är dock även betydande mellan regeringspartiernas anhängare och SD-väljarna. SD-väljarna misstror medier betydligt mer, och fler av dem ser demokratin som hotad. SD-väljarnas utpekande av invandring/integration som ett hot mot demokratin är också mycket större än bland regeringspartiernas väljare.
Vi ser tendenser till en polarisering liknande den i USA. En hel del vänsterväljare ser SD och dagens regeringsunderlag som ett hot mot demokratin. SD-väljare misstror traditionella medier och ser invandring som det överskuggande samhällsproblemet. Men det gäller i betydligt mindre grad regeringspartiernas anhängare.
Det borde vara något att notera för M, KD och L. Deras väljarkår har större tilltro och mindre misstro till samhälle och medier än SD-väljarna. När de presenterar Tidöregeringen som ett samlat lag och hyllar SD:s invandringsmotstånd går de i otakt med en betydande del av den egna, enligt opinionsmätningarna redan krympta, väljarkåren.