Regeringsskiftet ändrar här inte alliansens politik, att skydda skattetilläggen som samhällets försvar mot skatteflykt. Organisationen Svenskt Näringsliv (SN) för, liksom i tvisten med Borg, fram förslag som är gynnsamma för skatteflyktslobbyn men negativa för marknadsekonomi och skattebetalare.
Det blev en del uppståndelse då finansminister Borg konstaterade att SN är ett särintresse. Anledningen var dess kritik mot alliansregeringens initiativ för att strypa bolags organiserade skatteflykt genom räntesnurror. Regeringen kunde därmed även sänka bolagens skattesats, vilket gjorde Sverige mer konkurrenskraftigt.
Den nya regeringen har ärvt alliansregeringens utredning för att åtgärda den försvagning av kampen mot skatteflykt som vållades när skatteflyktslobbyn efter 25 års försök lyckades få ett par internationella domstolar att omtolka en frihetsparagraf i Europakonventionen.
1984 infördes där en regel mot en form av rättslöshet som är beryktad från diktaturer och länder där folkgrupper diskriminerats, att myndigheter åtalat och dömt gång på gång för samma sak. Sedan hände det som inte är ovanligt då rättighetsbestämmelser inte är glasklart skrivna. Särintressen försöker få regler omtolkade för att ändra lagens innebörd i sådant som inte gäller försvar av frihet och rättsstat.
Så har tryckfrihetsfiender arbetat för att omtolka Europakonventionen till krav på tryckfrihetsinskränkningar, ja till och med publiceringsförbud av censurkaraktär.
Att utvidga tolkningen av dubbelbestraffning till länders administrativa åtskillnad mellan taxerings- och brottsmålsprocesser var ett naturligt mål för det slags advokater som företräder fifflare eller sätter ihop upplägg för skatteplanering och skatteflykt. Det borde inte ha lyckats, men hände ändå.
Sedan Högsta Domstolen av detta drivits till att 2013 ge uppenbara skattebrottslingar straffrihet och skadeståndsmöjligheter tog alliansregeringen snabbt, och med hela riksdagen bakom sig, de initiativ som nu resulterat i en lagrådsremiss.
Det blir rätt komplicerat, men blir en variant av modeller som angavs i Borgs direktiv. Många skattetillägg ska fastställas av allmän domstol, inte förvaltningsrätt.
I remissvaren avslöjas hur SN och Advokatsamfundet (intresseorganisation för skatteflyktsmedhjälpare bland affärsjurister) nu valt en ny strategi för att försvaga skattetilläggen: Dessa ska inte, vill de, utgå på grund av felaktiga upplysningar i deklaration utan efter subjektiva rekvisit, så att det blir svårare att få dem beslutade i domstol.
Borgerliga politiker bör nu passa sig för dessa organsationers förmåga att dölja intressekrav som dåligt tål dagsljus bakom ridåer av skenborgerliga ord. I alliansregeringens besked inför valet 2014 ingick – ska man minnas – inte bara återupprättande av skattetilläggen utan en höjning av dem. Ifall de inte fanns skulle nämligen utrymmet för att fuska öka i hög grad.
Andra skatter skulle då drivas uppåt, ifall det inte skedde en omfattande utvidgning av en mer närgången skattekontroll.