Välfärdsbrott omfattar allt från individer som fuskar med vab-dagar till företrädare för den organiserade brottsligheten som driver välfärdsföretag.
Brotten kostar samhället stora summor varje år. Den exakta summan är svår att fastslå, eftersom den bygger på skattningar. Men i höstas bedömde regeringen att cirka 15–20 miljarder kronor felaktigt betalas ut från de statliga välfärdssystemen varje år. Till denna summa måste man även lägga de pengar som kommunerna felaktigt betalar ut. De felaktiga utbetalningar kan orsakas misstag eller slarv. Men ungefär hälften av de statliga utbetalningarna misstänks vara brottsliga.
Välfärdsbrotten skadar samhället. De kallas därför ofta systemhotande eller ett hot mot demokratin.
Välfärdssamhället bygger i hög grad på tillit. Vi betalar höga skatter för att samhället ska bekosta ett, jämfört med många andra länder, finmaskigt skyddsnät. Vi litar på att våra skatter går dit de gör mest nytta.
Men upplever vi att välfärdssystemen är lätta att utnyttja kan det minska vår vilja att betala skatt. När vi tvingas fråga oss om vi finansierar gängvåldet med våra skattepengar börjar förtroendet för välfärden snabbt att urholkas.
Det har länge funnits en alltför naiv syn på såväl människors som företags hederlighet i Sverige. Många kontrollmekanismer är därför inte tillräckligt väl utvecklade. Det har ökat risken för fusk.
Nu skärps flera regelverk. Vid årsskiftet trädde exempelvis en ny lag i kraft som innebär att arbetsgivare ska lämna uppgifter till Skatteverket när en anställd är frånvarande på grund av vård av barn (vab). Detta för att minska risken för att lön och ersättning betalas ut samtidigt.
Till Aftonbladet säger Rosa Fiorito, områdeschef på Försäkringskassan, att det är en liten andel av befolkningen som begår brott. Men felaktiga vab-utbetalningar toppar ändå till antalet Försäkringskassans statistik. (Aftonbladet 3/2).
Att systemet framöver inte i lika hög grad baseras på tillit är därför motiverat.
I andra delar av systemet finns det fortfarande all anledning att dra i nödbromsen och skriva om regelverken.
Många svenskar uppskattar möjligheten att själva kunna välja utförare av exempelvis hemtjänst och personlig assistans. Det är en valfrihet som det är viktigt att värna. Men då krävs det att kryphålen i regelverken, som utnyttjas av oseriösa företag täpps till. Att de bristande kontrollmekanismerna skärps.
Arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna har under många år krävt striktare regelverk på flera områden. Ett av dem är möjligheten att köpa ett vilande bolag inom hvb, assistans- och hemtjänst med ett giltigt tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Att bolaget är vilande innebär att det inte bedrivs någon verksamhet i det. Men eftersom tillståndet fortfarande är giltigt slipper de nya ägarna genomgå den ägar- och ledningsprövning som annars krävs i syfte att stoppa oseriösa aktörer. Nu säljs i stället företagen eller rättare sagt tillstånden bland annat på Blocket. (Dagens Samhälle 3/2).
Det här är ett kryphål som snarast borde täppas till och det är inte det enda. Även Ivo har återkommande pekat på behovet av lagändringar och andra verktyg för att motverka oseriösa och kriminella aktörer.
Verktygslådan behöver utan tvekan bli mer omfattande. De oseriösa och kriminella aktörerna som mjölkar pengar från välfärden använder sig av alltmer avancerade brottsupplägg, som gör dem svårare att upptäcka. Just nu tenderar de att ligga ett steg framför de myndigheter som ska stoppa dem.
Men utvecklingen går att vända. Det kräver dock att relevanta myndigheter får möjlighet att jobba smartare än de kan i dag. En bra början är att förhindra att tillstånd i vilande företag kan säljas lika enkelt som en liter mjölk i mataffären.