Sverige är ett av de tydligaste exemplen. Nationalinkomst och produktion har ökat kraftigt, men det har inte energiåtgången i landet gjort.
Men det har också hänt något annat, som är viktigare. Energin Sverige förbrukade på 60- eller i början av 70-talet var till mycket stor del fossil, främst olja. Vattenkraften var förutom ved den enda miljö- och klimatvänliga energikällan av betydelse. Det som sedan hände var att den stora merparten av oljeberoendet avvecklades utom i transportsektorn.
Användningen av bioenergi ökade, vindkraft tillkom, men framför allt investerades det stort i kärnkraft. Ekonomin växte men användningen av fossila bränslen krympte kraftigt. För att se detta måste man göra skillnad på energi och energi. Man måste skilja klimatneutral energianvändning från klimatskadlig.
Teknisk utveckling ihop med tidigare årtiondens energipolitik har i och för sig också betytt att energiintensiteten utan hänsyn till energislag har förbättrats även den. Detta finns det statistik på, för övrigt från Energimyndigheten i Eskilstuna. Från cirka 1993-95 fram till härom året har mängden tillförd energi i förhållande till BNP minskat med omkring 40 procent, genom att BNP vuxit starkt och energiåtgången sjunkit något.
Nu sätts det upp ett nytt mål för samma sak. Drygt 35 procents minskning fram till 2030. Detta går att uttrycka slagordsmässigt så att det låter flott: halvering från 2005 till 2030. Det verkar ungefär motsvara den förändringstakt Sverige haft från 2008 till nu. Det har nu slagits fast som politisk överenskommelse mellan S, M, C, MP och KD, som ju enades om villkor för elproduktion i somras.
Är då detta ett prov på det som ofta efterlysts i dessa spalter, att fler svåra, arbetsamma frågor bör klaras av i bred enighet? Det kan man inte säga. Så arbetsamt är det ju inte med runt tilltagna målsättningar som man inte ens tycker sig behöva precisera. Det lämnas åt Energimyndigheten att formulera mer mål sektorsvis i samråd med branscherna. Så denna senaste "överenskommelse" innebär inte en enda förändring av energiskatter eller regelverk utöver det man skrev under på i somras.
Mest slående är att det inte sägs något om utsläppt mängd koldioxid eller annan klimatpåverkan. Att räkna tillförd energi utan hänsyn till om den består av fossilt kol eller el från vatten-, kärn- och vindkraft är ju att dölja det som i Parisavtalet om klimatet är huvudfrågan.
När det är nedläggning på gång av flera fungerande reaktorer är diskretionen bekväm på en del ställen. Men spåren syns också av EU-gemensamma målsättningar och statistiska mått. Under inverkan av en del länder på kontinenten har EU vissa mål som noga undviker de mått som är klimatmässigt mest relevanta, såsom utsläpp av växthusgaser (räknade som koldioxidekvivalenter) i förhållande till BNP.
Detsamma avspeglas i Energimyndighetens statistik, som ju ska uppfylla krav från regering och EU. Myndighetens "Energiindikatorer" innehåller ett antal mått om "förnybart" eller om total tillförd energi. På sätt som passar ihop med tysk energipolitik föredras mått som inte belyser utan tvärtom döljer kärnkraftens mycket stora roll för att hålla nere de svenska utsläppen av klimatskadlig koldioxid.
Det är lite svårt att förstå meningen med att träffa en kompletterande fempartiöverenskommelse om ännu en målsättning med de egenskaperna.