I lördagens Strengnäs Tidning kunde man läsa om betygsraset på de kommunala grundskolorna. Bara 64,2 procent av de elever som gick ut årskurs nio i våras hade godkänt i alla ämnen. Det var en försämring med nio procentenheter jämfört med förra läsåret. Enligt grundskolechefen Andreas Gydingsgård var det svaga resultatet väntat.
Vad är egentligen värst? Själva betygsraset eller att det dåliga resultatet var väntat?
Nu ska dock inte alla de kommunala grundskolorna i Strängnäs dras över en kam. Stallarholmsskolans och Mariefredsskolans elever har höjt sina betyg jämfört med förra årets avgångsklass. Stallarholmsskolan är för övrigt den enda skolan i kommunen där andelen behöriga till gymnasiet har ökat.
Strängnäs sorgebarn är Åkerskolan och Paulinska skolan. På Paulinska var det bara hälften av eleverna som klarade godkänt i alla ämnen. Drygt 30 procent saknar gymnasiebehörighet. För Åkerskolan ser det något bättre ut men betygen har ändå rasat markant jämfört med förra läsåret.
Enligt både grundskolechefen och rektorn på Paulinska, Pauliina Björkman, beror de svaga resultaten bland annat på att skolorna fått ta emot ett antal ensamkommande flyktingbarn. Det påståendet fick flera av de ensamkommande flyktingbarnens gode män att gå i taket. Paulinska tog visserligen emot ensamkommande flyktingbarn under läsåret, men inget av dem gick ut årskurs nio. Hur de då skulle kunna dra ned betygen för avgångsklassen är minst sagt märkligt.
Pauliina Björkman förklarar sitt misstag i tidningen:
Vissa saker kanske man inte har kollat upp och då pratar jag på utifrån vad jag tror.
Låt oss föreslå ett annat förhållningssätt: När du inte vet, gissa inte och hoppas att det blir rätt.
Det här illustrerar ett problem på flera nivåer. Tjänstemän som har det yttersta ansvaret för skolan tycks helt sakna insikt i ett centralt problem i deras verksamhet. Men frågan är också om det inte finns en bekymmersam kultur i skolchefskollektivet, där man slentrianmässigt kopplar samman invandring till de försämrade skolresultaten. Invandringen av barn i övre skolåldern och, på senare tid, de ensamkommande flyktingbarnen tycks ha blivit en så etablerad del i förklaringsmallen att den kastas fram i tid och otid. Det göder fördomar och gör att de verkliga problemorsakerna försvinner ur sikte.
Strängnäs grundskolechef och rektorn för Paulinska bör sluta slarva med sina hemläxor. Skolan har gjort vissa insatser – för att exempelvis motivera skolkande elever att komma tillbaka – men uppenbart inte tillräckligt. Behövs det mer resurser eller behövs de som finns användas på ett annat sätt? Eller kanske både och? Tre av de elever som gick ut nian på Åkerskolan och Paulinska i våras, och som tidningen talade med, berättadebland annatatt de inte fick något extrastöd alls fast de behövt det.
Fokusera sådant i stället för att spana efter spöken.