"Som konsekvens av åtstramningarna rapporterar flera enheter som kämpat med tuffa besparingar om sämre kvalitet och varnar för att detta får konsekvenser i verksamhetens kvalitet. Konsekvenser som nämns är t ex att elevgrupperna blir större, sämre stöd till elever i behov av särskilt stöd och tuffare klimat för personalen, vilket kan leda till sjukskrivningar."
Det här en vanlig konsekvens av snabba sparkrav som ofrånkomligen slår mot undervisningen. Ibland drabbas den omedelbart, ibland med viss fördröjning i form av sjukskrivningar för pressad personal. Det senare beskrevs förra veckan på nyhetsplats i Strengnäs Tidning.
Så vad bör göras? Att sluta med osthyveln är steg ett. Men den långsiktiga lösningen får inte bli att bara ösa pengar över skolan. I stället gäller det att se över hela kostnadssituationen i Strängnäs grund- och gymnasieskolor.
Inför valet 2014 försökte vi inleda en sådan diskussion här på ledarsidan, med anledning av Folkpartiets krav på skattehöjning till förmån för skolan. Strängnäspolitikers intresse att diskutera skolans kostnader var måttligt. Nu är tid att påminna om frågan.
Enligt Skolverkets sammanställning (2014) lägger Strängnäs kommun mer pengar på grundskolan än rikssnittet och i nivå med jämförbara kommuner. Däremot ligger Strängnäs under jämförbara kommuner i kronor per elev för själva undervisningen. Lärartätheten i Strängnäs skolor är jämförelsevis låg. Det som tar mer resurser än andra kommuner är i stället posten lokaler och inventarier.
Så har det sett ut länge. Relationerna var likadana fem år tidigare – med en intressant skillnad: Strängnäs kostnader för skolmåltider samt läromedel, utrustning och bibliotek har gått ner kraftigt i relation till andra kommuner.
Men de mest anmärkningsvärda siffrorna finns i gymnasieskolan. Kostnaden för lokaler och inventarier per elev är i Strängnäs tre gånger högre än i riket och i kommuner av jämförbar storlek. Om Strängnäs kommun lade ner lika mycket som de senare hade man haft omkring 20 miljoner kronor mer att avsätta till andra delar av verksamheten, som undervisning.
Vad gymnasieskolans extrema lokalkostnader beror på är välkänt. Det handlar om Thomasgymnasiets överdimensionerade lokaler. Diverse lösningar för kostnadsminskning har stannat vid idéstadiet. Och det finns som synes även mycket mer att göra för att minska lokalkostnaderna i grundskolan.
De här strukturella problemen har större negativa konsekvenser för Strängnäs skolor än konjunkturnedgångar och fel i befolkningsprognoser. Larmet i årsredovisningen är bara ännu en anledning för kommunens politiker att ta tag i frågan.