Denna vecka uppmärksammas avfallsfrågor runtom i EU. I en liten video på regeringens hemsida uppmanar jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) svenskarna att inte slänga så mycket mat, av tre goda skäl: För den egna hushållsekonomins skull, för att maten ska räcka till fler och för klimatets skull.
Hushållen kastar 71 miljoner ton, minst en fjärdedel av all mat som vi släpar hem från affären. Restauranger och storkök slänger 13 miljoner ton mat per år och matbutiker 6,5 miljoner ton.
Svenska hushåll lägger allt mindre av den samlade inkomsten på mat, nu i genomsnitt ungefär tolv procent. I takt med att den relativa kostnaden för livsmedel sjunker minskar motivationen att ta vara på all mat. Vad som behövs är därför en större medvetenhet om de negativa effekterna av matsvinnet.
Det är enormt energikrävande att framställa köttprodukter. Och de stora mängderna gödsel bidrar på många håll till övergödning av mark och vattendrag. För att inte tala om de hårdavlade köttdjurens ofta korta och miserabla liv. Kött har över tid blivit allt billigare och uppskattningar visar att 17 procent av köttet vi inhandlar hamnar i slaskspannen.
Även framställning av mejeriprodukter, och spannmåls- och grönsaksodling är energikrävande och ger stora koldioxidutsläpp. Globalt sett beräknas en fjärdedel av alla utsläpp av växthusgaser komma från livsmedelsproduktionen.
I i-länderna sker matsvinnet i konsumentledet. Vi slänger mat som är eller har varit fullt ätlig. I u-länderna är svinnet ungefär lika stort, men beror på skadedjur och dåliga jordbruksmaskiner, långsamma transporter, bristfälliga förpackningar och förvaringssätt. Inte på att människor kastar mat.
”Tänk på dem som svälter.” Det har många barn fått höra som inte velat äta upp maten på tallriken. Visst är det nyttigt att reflektera över att inte alla är lika lyckligt lottade. Men viktigare, för fattiga såväl som rika, är förstås att vi inte lägger upp mer mat på tallriken än vi behöver för att bli mätta. Att gårdagens rester hamnar i dagens soppa och att vi lagar mat av det vi har i kylskåpet innan vi handlar nytt. Och, som ofta framhålls, att vi inte stirrar oss blinda på matvarornas bäst-före-datum.