När resurserna är knappa är det väldigt viktigt att pengarna används effektivt. Så är inte alltid fallet, vilket visats i exempelvis Eskilstuna och Flen kommuner under senare tid.
I Eskilstuna upptäcktes förra året att gatuavdelningen gick back med fyra miljoner kronor. Det resulterade i att stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Johansson (MP) beställde en revisionsutredning om hur underskottet uppstått.
Rapporten är klar och visar, som E-K rapporterade 14/6, på stora brister.
Internkontrollen har varit dålig, uppföljningen usel och fakturor för utfört arbete har inte skickats ut. Genomgången har lyckligtvis också resulterat i att en del av underskottet kan tas igen genom att nu ta betalt för en del av det som gjorts.
Positivt är att stadsbyggnadsförvaltningen har fått sig en ordentlig tankeställare. Den bör också ge eko i andra förvaltningar. Förvaltningens nya chef Dag Johansson tror att det stora underskottet till största delen är ett resultat av den kultur som rått inom förvaltningen.
Det är ett rätt anmärkningsvärt uttalande. Det är nämligen oacceptabelt att slappa eller obefintliga rutiner inom en förvaltning innebär att pengar bara försvinner och att ingen reagerar förrän det är för sent.
Om större belopp handlar det när Flens kommun går back i förhållande till budget . Ett budgeterat överskott på 3,6 miljoner kronor blev i stället i budgetuppföljningen som redovisats för fullmäktige ett underskott med 36,6 miljoner kronor; en avvikelse med drygt 40 miljoner kronor.
Det är mycket pengar för en liten kommun. I förra veckan var budgetuppföljningen föremål för debatt i Flens kommunfullmäktige. (Se nyhetslats 14/6.)
Oppositionen var kritisk till majoritetens sätt att sköta pengarna. Men det förtjänar att påpekas att även oppositionen har ett medansvar för att kostnaderna dragit iväg.
Även om budgetuppföljningen äger rum halvårsvis borde man ha reagerat på kostnadsöverdrag i den här omfattningen. Det står ju varje nämndsledamot fritt att höra av sig till tjänstemännen för att fråga hur ekonomin ser ut.
Inom stadsbyggnadsnämnden i Eskilstuna kommer nya rutiner att införas. En ekonom ska anställas, prissättningen korrigeras, faktureringen säkras och internkontrollen vässas.
I Flen finns hittills förslag om att budgetuppföljningen ska ske varje kvartal och att en centraliserad ekonomifunktion skapas. Men betydligt mer krävs för att underskottet inte ska upprepas .Och därmed tvinga fram än större besparingar.
Att kräva effektivitet i hur skattepengarna används är inte att kräva för mycket. Dessvärre tycks en orsak till oskärpa i ekonomisk förvaltning vara en attityd hos både politiker och tjänstemän som säger att pengarna inte är mina. Det är alltför lätt att inte ta ansvar ens för det egna ansvarsområdet, i tron att andra gör det i en annan verksamhet.
Med det tänkandet orsakas underskott, som kräver besparingar som oförtjänt drabbar kommuninvånarna. Skärpta interna rutiner och bättre ekonomiska uppföljningar är exempel på åtgärder som skulle innebära effektivare användning av skatterna.