Att bättre tillvarata invandrade akademikers kompetens är viktigt ur flera perspektiv.
Den så kallade etableringsåldern är hög i dagens Sverige och först vid 29 års ålder har tre fjärdelar av årskullen kommit i arbete. År 1990 uppnåddes samma siffra vid 21 års ålder. Arbetsmarknaden ställer högre krav och vi studerar allt längre. Naturligtvis innebär detta ökade kostnader för samhället.
En ny rapport från Saco visar att en akademiker som genomgått en 4,5-årig högskoleutbildning i Sverige under denna tid i snitt har kostat 450 000 kronor. Kostnaden för att göra en invandrad akademikers utbildning gångbar på svensk arbetsmarknad är betydligt lägre. Exempelvis beräknas en tandläkarutbildning i Sverige kosta nära fyra gånger mer än vad validering och komplettering av en utländsk tandläkarutbildning gör.
Förutom att vara betydelsefullt på det personliga planet är det alltså samhällsekonomiskt effektivt att satsa på validering och komplettering av utländska examina. Rådande matchningsproblem – att arbetsgivare inte lyckas hitta personer med rätt kompetens och meriter – på den svenska arbetsmarknaden förstärker den bilden. I dag har dock utrikes födda akademiker, i synnerhet de med ursprung i Afrika eller Asien, i lägre utsträckning arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda sådana. Det är slöseri med humankapital och lär knappast heller främja en känsla av delaktighet.
På DN Debatt (2/2) argumenterar Saco för att regeringen bör satsa mer på de kompletterande utbildningarna för utländska akademiker – bland annat genom att låta dessa bli en del av den reguljära utbildningspolitiken och garantera deras långsiktiga finansiering. En sådan utveckling vore välkommen. De medel som för närvarande avsätts för ändamålet är på tok för små. År 2014 anslogs 70 miljoner kronor.
Nödvändigt är också att snabba upp handläggningen i samband med godkännande av hela eller delar av utländsk utbildning. Vidare bör anpassad svenskundervisning erbjudas akademiker inom flera olika yrkesområden. Att, som Universitets- och högskolerådet föreslagit, skapa en mer samlad vägledning för utrikes födda – exempelvis genom en webbportal – över hur färdplanen mot ett kvalificerat jobb ser ut är heller inte någon dålig idé.
Insatser som dessa är en investering för individen och för Sverige som helhet. Det ökar människors frihet och delaktighet i samhället och ger ett bättre utnyttjande av gemensamma resurser. Att slarva bort akademisk kompetens som har tillkommit Sverige "gratis" genom att låta dessa läkare, ingenjörer och lärare jobba inom lågkvalificerade yrken gränsar till idioti.