Sådan är vanlig just på energiområdet, och den handlar inte alltid om att förneka farorna med växthusgaser och andra luftföroreningar.
Försöken att blanda bort korten upphör inte för att det ägt rum ännu en internationell klimatkonferens, denna gång i Lima i Peru. Snarare kan både intresset för frågorna och försöken att försvara fossilintressena tillta ju närmare vi kommer den större FN-konferensen i Paris.
Huvuddragen för svensk del är inte desamma som i den globala beslutssituationen. Sverige är ett starkt avvikande land. Trots att vi har mycket av tunga basindustrier, långa avstånd och ligger uppåt polcirkeln har vi ytterst låga utsläpp från fossilbränning inom elförsörjningen och inom fastighetsuppvärmningen.
De stora utmaningarna för svensk del, där vi liknar en rad andra länder, finns på tre andra områden. De är trafiken, livsmedelssektorn och delar av de privata konsumtionsvanorna i stort. Den som vill leva mer miljövänligt än hittills bör leta efter möjliga förändringar inom de områdena.
Sverige är, trots sin ställning som avancerat men kallt industriland med långa avstånd, världsbäst bland de rika länderna på att förena hög produktion med stort energiinnehåll med ytterst låga klimatgasutsläpp per producerad enhet.
Däremot har vi inte samma ledande position när man ser på ekonomin från konsumtionssidan, även om vår elförsörjning och vår husuppvärmning även där ger internationellt sett låga utsläpp.
Ändå påstås det alltså att Danmark skulle vara mer klimatprogressivt än Sverige. Detta upprepades för några dagar sedan av en tysk organisation, som kallar sig Germanwatch och brukar få rätt stort genomslag för sina rangordningar. Dessa listor är dock systematiskt missvisande, för att försköna tysk energipolitik och fördunkla att dess inriktning på att stänga kärnkraft och ha kvar mycket brunkol och rysk gas ger mycket klimatnegativa resultat.
Det är när det gäller elektriciteten som skillnaderna är tydligast. För varje kilowattimme el som genereras i Danmark släpps ungefär 3,6 hekto koldioxid ut i luften från fossileldning. (Treårsgenomsnitt i senaste statistik från samarbetsorganet International Energy Agency, utgiven 2013). Samma värde för Tyskland, liksom för USA, är omkring fem hekto. Det är ungefär åtta hekto i Polen, Kina och Australien.
I Sverige är detta koldioxidutsläpp från fossila bränslen endast omkring 20 gram per kilowattimme. Förklaringen är vattenkraften, kärnkraften, skogsnäringen och dess biobränslen samt kraftvärmeverken i fjärrvärmesektorn. Vindkraftverk bidrar också en del numera.
Detta skulle inte behöva upprepas gång på gång ifall det inte förtegs gång på gång. Om regeringen Löfvens tänkta extraskatt på effekt i kärnkraftverk skulle leda till någon stängning eller inte var de båda regeringspartierna höggradigt oense om. Men klart är att om man lyckas stänga en reaktor i förtid förskjuts elbalansen i norra Europa så att fossilberoende el ökar medan fossilfri energi minskar.
Skatter på oljeförbrukande trafik verkar åtminstone åt rätt håll, även om de kan vara kontroversiella av andra skäl. Men vattenkraften, kärnkraften, skogsbruket och fjärrvärmeanläggningarna ger stora klimatfördelar – och dem bör vi vara noga med att inte slarva bort.