Skolan, attraktiva boendemiljöer och kommunikationer. Det måste vara de viktigaste frågorna för Flens kommun framöver.
De hänger ihop. För en varaktig befolkningsökning behöver kommunen vara attraktiv för barnfamiljer. En bra skola, och gärna inom gångavstånd för de små barnen, tillhör det som skapar en attraktiv boendemiljö. Och en trivsam plats att bo på är värd lite om man inte på ett smidigt sätt kan ta sig till arbetet.
På skolområdet har Flen en lång uppförsbacke. Resultaten i kommunens grundskolor har varit katastrofala. 2010 var drygt 43,2 procent av niondeklassarna underkända i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra i riket var 24,2 procent. Det genomsnittliga meritvärdet i Flens kommunala skolor var 189,9 mot rikssnittet 206,3.
Under mandatperioden har det skett en förbättring. Fjolårets siffror är 35 procent och 198,8 i meritvärde. Det är långt kvar och för tidigt att tala om en positiv trend. Men Flen har tagit tag i problemen. En strategi för att lyfta resultaten har antagits. Ett arbete med en ny skolorganisation pågår också.
I det senare har det dock gått troll där kommunens ena hand inte tycks veta vad den andra gör. Föreslagna förändringar av organisationen har bitvis haft karaktären av skrivbordsprodukt. Det handlar främst om förslag till nedläggning av Kyrkskolan i Mellösa och Ekbackens skola i Sparreholm.
Skolornas elevresultat ligger över kommunsnittet. Förutom att slå sönder en välfungerande verksamhet skulle en nedläggning undergräva mycket av det övriga arbetet för kommunens utveckling. Satsningen på nya sjönära villatomter i Mellösa blir mindre värd om kommunen samtidigt stänger den närmaste skolan.
Kostnaden per elev i en småskola är förstås högre än i motsvarande skola i exempelvis Flens tätort. Men det är en kostnad som skattebetalarna måste ta om målet är att bygga på kommunens styrkor som vackra boendemiljöer.
I tisdagens tidning meddelar flera partier att de vill invänta skolutredningen innan de tar ställning till småskolorna. Det är fel förhållningssätt. Dessa skolor måste ses som del i en kommunstrategi. Det kräver ett principiellt, politiskt ställningstagande – och det före valet, så att väljarna vet vad de får.
När det gäller kommunikationerna har mycket rört sig i rätt riktning under de senaste fyra åren. Trafikverket ändrade sig och valde att göra sin del av ombyggnaden av bangård och spår vid Flens tågstation. Väg 55 från Flen till Malmköping och en bit upp mot E20 har förbättrats med mitträcke och högre maxhastighet. Samma sak med väg 57 från Flen till Katrineholm.
Det stora frågetecknet är tågtidtabellen som är ett osäkerhetsmoment för Flen vid varje förändring. I framtiden måste kommunen räkna med att avsätta betydligt mer kommunala medel för att se till att tåget till och från Flen går på de tider som pendlare
önskar.
Men Flen behöver också hjälp från grannkommunerna för att tillsammans tala med SJ och övriga stora aktörer i de här frågorna. Kommunpolitiker måste lyfta blicken och se att bra tågtrafik till grannkommunerna från andra orter är nyttig även för den egna kommunen. Den som bosätter sig i Flen på grund av smidiga pendlingsmöjligheter till Stockholm kan i ett senare skede av livet ta arbete i Eskilstuna, och så vidare. Så byggs en regional arbetsmarknad. Flens sak är även Eskilstunas, Strängnäs och Katrineholms.