Utrikesdepartementet är inte som andra departement. Där finns nämligen både den politiska styrningen och förvaltningen för utrikes- och säkerhetspolitiken, utvecklingsbiståndet och handelspolitiken, samlade i en och samma organisation. Utredaren Richard Murray beskriver ett departement som fungerar som ett isolerat arkaiskt universum.
Departementet har dålig kontakt med och brister i att ge stöd till andra departement, myndigheter och näringslivet. IT-lösningar utöver mailprogram och enstaka videokonferenser existerar knappt. Kontakten mellan departementet och utlandsplacerade diplomater är ålderdomlig. Det går en chef på fyra anställda i Sverige. Det beror på att kansliet används som rastplats för i praktiken livstidsanställda diplomater, som inte är utstationerade för tillfället. Slingrande hierarkier och dåligt fungerande samordningsorgan försämrar resultatet. Både kunskapsnivå och analyskapacitet är undermåliga. Det är de huvudsakliga problemen som utredaren lyfter fram.
Biståndsfrågor och handelsfrågor, som i dag ligger under UD, hör hemma på migrations- respektive näringsdepartementet, anser Murray. Ett kunskapsinriktat utrikesdepartement med modern personalhantering och fungerande intern kommunikation skulle ge regeringen bättre underlag för utrikes- och säkerhetspolitiken utan att några ambassader behöver läggas ner. Det borde vara goda nyheter för en utrikesminister som uttryckt missbelåtenhet med att tvingas stänga igen ett antal utlandsrepresentationer till följd av nedskärningar på regeringskansliet. Men Carl Bildt ser ingen möjlighet att effektivisera:
– Nej. Av den enkla anledningen att vi talar om 130 miljoner kronor, det är väldigt mycket pengar i vår värld, sa han till TT.
Han hävdar också att det redan pågår en kontinuerlig verksamhetsutveckling av UD men specificerar inte vari denna utveckling består. Reaktionen på rapporten bekräftar bilden av en minister som är genuint ointresserad av sitt departement.
Bildt är ständigt ute och reser, och twittrar och bloggar ivrigt om sina möten med utländska politiker. Han baserar sina många men rätt ytliga analyser på tidningsartiklar och egna observationer. Det ser nästan ut som att Bildt bedriver en verksamhet vid sidan av departementet i stället för tillsammans med det.
Vår utrikesminister är en soloartist som skaffat sig ett visst rykte på den internationella politiska arenan. Det är förstås trevligt för honom, och i viss mån för Sverige. Men det förklarar varför Bildt varken har tid att läsa rapporter eller modernisera sitt departement.