I måndags föll Kinabörserna kraftigt. När Shanghaibörsen stängde var den totala nedgången hela 8,5 procent. Oron tilltog snabbt och kurserna dök med i snitt fyra procent eller mer i bland annat New York, Tokyo och Stockholm. Åter tydliggörs hur starkt sammanlänkade olika länders ekonomier är i globaliseringen. Då gäller det att stå väl rustat som land.
Det kinesiska börsfallet utlöstes efter att signalerna om avtagande tillväxt i den kinesiska ekonomin på senare tid har blivit fler. För ett par veckor sedan devalverades valutan, yuanen, i tre etapper.
Kina står i dagsläget för 15 procent av världens BNP och hälften av den globala tillväxten och det är därmed givet att en ekonomisk tillbakagång får konsekvenser långt utanför landets gränser.
I Europa är utrymmet för att svara på kriser med penningpolitiska medel litet, vilket förstärker oron ytterligare. Räntorna är redan maximalt låga. Centralbanker har ökat mängden pengar i ekonomin.
Samtidigt har amerikansk ekonomi repat sig rejält efter finanskrisen, medan den europeiska har inlett en återhämtningsfas, om än skör. Under tisdagen studsade börserna i dessa världsdelar delvis tillbaka, medan nedgången fortsatte i Asien. I bästa fall har större delen av spridningshotet därmed blåst förbi för den här gången, men läget är ännu ovisst.
För ett litet land som Sverige är påverkansmöjligheterna på den globala ekonomin små. Här hemma gäller det dock att inte försvaga skyddsmekanismerna.
Efter den i mycket självförvållande 1990-talskrisen, infördes det finanspolitiska ramverk där bland annat ett utgiftstak och ett överskottsmål för statsfinanserna ingick, samt en budgetordning som förhindrar oheliga, ekonomiskt ansvarslösa allianser. Det är även en del av historien bakom Decemberöverenskommelsen.
Detta har tjänat Sverige väl – statsskulden har minskat rejält och den svenska ekonomins trovärdighet har stärkts. Marknadsreformer, friare riksbank, bättre lönebildning och en politik för arbetslinjen har gett ökat välstånd och mer pengar i plånboken.
Sverige har klarat sig jämförelsevis bra även genom den finanskris som inleddes 2008, med den amerikanska banken Lehman Brothers krasch. Sverige har högst sysselsättningsgrad och bland de lägsta statsskulderna inom EU.
Allt detta måste vårdas och byggas vidare på. En ekonomisk politik som utjämnar svängningar i konjunkturer har sin plats, samtidigt som det gäller att hålla budgetdisciplinen långsiktigt. Skatter och bidrag måste se ut på ett sätt som gör det lönsamt att arbeta, investera och driva företag i produktiv verksamhet.
Tillsammans med en på det hela välfungerande arbetsmarknad, som förmår locka till sig internationell kompetens och tillvarata invandrade personers kunskaper, en trovärdig penningpolitik, samt motverkandet av privat överskuldsättning är det grundläggande element för att ha kraft att stå emot störningar i världsekonomin.